Olje- och gasborrning kräver tillstånd från delstatliga myndigheter i den delstat där borrningen ska ske. I vissa delstater hanteras brunnstillstånd genom särskilda olje- och gaskommissioner, exempelvis i Colorado och Oklahoma. Delstaten New York delegerar däremot tillståndsgivningen till sin miljömyndighet, Department of Environmental Conservation. Oavsett vilken typ av myndighet som har tillsynen måste alla ansökningar innehålla den information som krävs för att säkerställa att borrningen sker på ett säkert och ansvarsfullt sätt.
Innan marken förbereds för borrning måste en tillståndsansökan lämnas in till rätt delstatsmyndighet. Myndigheterna publicerar de nödvändiga blanketterna på internet. Tillstånd beviljas för en begränsad tidsperiod inom vilken brunnen måste borras, vanligtvis 180 dagar från godkännandet. Uppgifter om den specifika platsen och planeringen är nödvändiga beståndsdelar i ansökan. Avgiften kan vara ett schablonbelopp eller beräknas utifrån brunnens planerade djup.
Tillståndsansökan måste ange vilket län och vilken kommun där brunnen ska placeras. En topografisk karta (7,5-minuterskarta) krävs normalt för att visa brunnens exakta läge samt hur stort område som kommer att användas för borrningsverksamheten. Ytterligare ritningar kan krävas för att visa den planerade målformationen, alltså om målet är sand eller berggrund, brunnens planerade totaldjup, höjdnivån vid ytan samt läget i förhållande till grundvatten och kommunala vattentäkter, om sådana finns i närheten.
All borrning av brunnar kräver tillstånd, oavsett om det gäller nya brunnar eller befintliga brunnar som ska borras på större djup. Vissa brunnar används för att injicera vätskor i olje- och gasreservoarer för att pressa upp kolväten mot ytan, medan andra typer av brunnar används för att plugga igen reservoarer där utvinning inte längre pågår. Beroende på den utfärdande myndigheten kan olika tillståndsansökningar krävas, eller så kan samma blankett användas för alla typer av brunnar.
Tekniska innovationer har gjort det möjligt att utvinna svårtillgängliga men lönsamma fyndigheter. Tillståndsansökningarna speglar den tillsyn som krävs för olika borrningsmetoder. En vertikal brunn är relativt enkel att borra. Riktningsborrade och horisontella brunnar kräver däremot mer expertis och mer detaljerad information om bergformationer och grundvattenförekomster, eftersom dessa brunnar borras för att placera rörledningar i lutande linjer eller längs horisontella plan. Ansökan måste innehålla uppgift om vilken borrningsmetod som föreslås samt namnet på borrentreprenören. Delstaten New York kräver dessutom att brunnägare anlitar borrentreprenörer från en förhandsgodkänd lista.
Tillståndsansökan ska även innehålla information om vilken typ av borrvätska som ska användas, hur avfall som uppstår under borrningen ska tas om hand samt detaljerade uppgifter om hölsystemet. Hölsystemet omsluter brunnens rörledningar, ofta med cement, för att ge stöd och stabilitet mot tryck från den omgivande bergarten. Sandiga formationer kan förskjutas och göra brunnen instabil, vilket i värsta fall kan leda till katastrofala utsläpp i grundvattnet. Skydd av brunnhuvudet krävs dessutom för att säkerställa att området vid ytan skyddas mot oavsiktliga utsläpp under borrningsarbetet.
Tillståndssystemet för olje- och gasbrunnar är utformat för att säkerställa att all borrning sker under offentlig tillsyn. Myndigheterna använder informationen i ansökningarna för att kontrollera att brunnar placeras på rätt sätt, så att vattenförsörjningen inte påverkas, och att nödvändiga säkerhetsåtgärder finns på plats. Efterlevnaden av villkoren kontrolleras genom regelbundna platsbesök. Överträdelser medför ekonomiska sanktioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online