1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vattenrening och testning: din guide till rent och säkert dricksvatten

Cirka 15 procent av amerikanerna har privata vattentillgångar – brunnar, sjöar och floder – vilket gör dem helt ansvariga för att själva testa och rena sitt dricksvatten. De flesta konsumenter köper dock vatten från kommunala vattenverk, som ofta använder föråldrade behandlingsmetoder. Även det mesta flaskvattnet kommer från samma kommunala källor och är, precis som kranvattnet i hemmen, sällan extrafiltrerat. Därför söker allt fler människor sätt att garantera att deras dricksvatten verkligen är säkert.

Bakgrund: varför grundvatten är sårbart

Mer än hälften av USA:s dricksvatten kommer från grundvatten, som lätt förorenas genom felaktig dumpning av avloppsvatten, läckande septiktankar, underjordiska lagertankar och soptippar vars innehåll sakta lakas ner i grundvattnet. Eftersom vatten är ett universellt lösningsmedel tar det upp praktiskt taget varje löslig förorening det kommer i kontakt med. Idag finns det inga regelverk för desinficering av grundvatten, och endast få regler övervakar kvaliteten på privata vattentillgångar.

När bör du testa ditt vatten?

Det finns flera situationer som tyder på att en vattenanalys behövs: misstanke om förorening från blyledningar, eller osäkerhet om vattnets kvalitet är tillräckligt dålig för att motivera investeringen i ett dyrt filtreringssystem. Brunnsägare bör testa sitt vatten minst en gång per år, särskilt efter att brunnar, rör eller pumpar har bytts ut. Gravida kvinnor och familjer med nyfödda barn rekommenderas också att analysera sitt dricksvatten, liksom alla som upptäcker onormal smak (bitter, salt, metallisk eller sur), konstig lukt (ruttna ägg, klor eller avlopp) eller färgade fläckar på armatur och tvätt.

Vilka tester bör du göra?

Brunnsägare och hushåll som hämtar vatten från brunnar, sjöar eller andra obehandlade källor bör överväga följande analyser:

  • Mikrobiologisk testning – för att upptäcka bakterier som E. coli.
  • Jordbrukspåverkan – för att spåra rester av bekämpningsmedel eller läckage från septiktankar.
  • Vattenhårdhet och pH-värde – för att identifiera hårt vatten och obalanserad surhetsgrad.
  • Arsenik och radon – naturligt förekommande ämnen i marken som kan sippra ner i brunnen.
  • Kemiskt läckage – från närliggande bensinstationer eller kemiska anläggningar.

Dolda föroreningar som inte syns eller känns

De farligaste föroreningarna har varken smak, lukt, missfärgning eller fläckbildning kopplad till sig och går därför lätt obemärkt förbi. De kan delas in i fyra huvudkategorier:

  • Biologiska föroreningar – bakterier, protozoer och virus.
  • Oorganiska kemikalier – metaller samt fysikaliska egenskaper som alkalinitet, pH-halt och lösta fasta ämnen.
  • Organiska kemikalier – exempelvis lösningsmedel och bekämpningsmedelsrester.
  • Radioaktiva ämnen – bland annat betapartiklar, fotonstrålning och radon.

Välj rätt reningsmetod

Testresultaten visar oftast vilken reningsmetod som passar bäst. Vissa problem, som färg, lukt eller hårdhet, hanteras effektivast med behandling direkt vid vatteninloppet till hela fastigheten (point-of-entry), medan andra kräver rening vid tappstället (point-of-use), exempelvis med omvänd osmos.

Här är några vanliga exempel:

  • Kalk (kalcium) som orsakar kalkavlagringar behandlas först med en avhärdare och renas sedan med omvänd osmos.
  • Järn ger rostiga fläckar och kräver en avhärdare kombinerat med järnreducerande filter för hela hemmet.
  • Vätesulfid, som orsakar den klassiska lukten av ruttna ägg, tas bort med ett järnreducerande filter för hela huset.
  • Sedimentfilter för hela hemmet renar vatten som ser grusigt, lerigt eller smutsigt ut.

Innovationer från rymden

NASA-ingenjörer har dessutom utvecklat nya användningsområden för det vattenreningssystem som användes i rymdfärjeprogrammet och idag används ombord på Internationella rymdstationen (ISS). Systemet renar återvunnet vatten med hjälp av jod, vilket kraftigt minskar behovet av kostsamma vattenleveranser till rymden. Tekniken kan även användas i torra regioner med begränsade vattentillgångar och har redan tillämpats framgångsrikt i Irak.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online