Miljöforskare talar ofta om fenomenet global uppvärmning. Global uppvärmning, som även kallas klimatförändring, innebär en gradvis höjning av jordens medeltemperatur. Enligt GlobalIssues.org bidrar både naturliga händelser och mänskliga aktiviteter till detta fenomen.
Växthuseffekten kan vara den främsta orsaken till den globala uppvärmningen. Effekten har fått sitt namn eftersom jordens atmosfär behåller värme på ett liknande sätt som ett växthus gör, och den uppstår när energi fångas in som en del av en naturlig cykel.
Enligt Global Issues värmer solen jorden, och jorden strålar sedan ut en del av solens energi ut i rymden. En del av energin fångas dock in av atmosfäriska gaser som koldioxid och vattenånga. När denna energi byggs upp i atmosfären blir planeten gradvis varmare.
Växthuseffekten är inte nödvändigtvis ett problem. Utan någon infångad energi skulle jorden möjligen vara för kall för att kunna stödja mänskligt eller djurliv. Mänsklig aktivitet kan dock accelerera växthuseffekten och göra att planeten blir för het för att förbli beboelig.
Enligt NASA Earth Observatory har människan blivit alltmer beroende av maskiner som släpper ut kol i atmosfären sedan den industriella revolutionen. Som ett resultat samlas större mängder koldioxid i atmosfären, vilket förstärker växthuseffekten.
Jordens klimat har alltid förändrats över tid, och växthuseffekten har alltid funnits. Tidigare har dessa förändringar dock varit helt naturliga. Mänsklig aktivitet, särskilt förbränning av fossila bränslen som olja och bensin, accelererar idag den globala uppvärmningen.
Det stora problemet är att klimatförändringarna nu sker alldeles för snabbt. Naturlig klimatförändring kan ta hundratals år för att nå betydande nivåer, vilket ger ekosystemen tid att anpassa sig. Snabba klimatförändringar lämnar däremot ekosystemen mer sårbara för skador, eftersom de inte hinner "hänga med" i utvecklingen.
UK Met Office, den brittiska meteorologiska institutet som studerar global uppvärmning, bedömer att temperaturerna kan stiga med upp till 4 grader Celsius fram till år 2060. Institutet varnar för att en så dramatisk temperaturökning skulle orsaka torka och skogsbränder samt försvagra grödorna, vilket skulle göra livsmedel svårare att få tag på. Temperaturökningen förväntas dessutom inte bli jämnt fördelad – arktiska områden drabbas hårdast, vilket får havsnivåerna att stiga när polarisarna smälter.
Global Issues lyfter också fram effekterna av global uppvärmning och menar att fler orkaner och andra former av extrema väderhändelser kommer att inträffa till följd av de ökade temperaturerna. Enligt organisationen kommer vissa områden, särskilt i Europa, att drabbas av kallare väder, medan andra områden plågas av torka eller värmeböljor på grund av den ojämna temperaturökningen.
Enligt Global Issues kommer global uppvärmning att slå hårdare mot fattiga områden. Många av dessa områden ligger i delar av världen som förväntas drabbas av högre temperaturer, och dessutom saknar fattigare länder ofta resurserna att hantera klimatförändringarna på ett effektivt sätt.
Global uppvärmning kan även negativt påverka livsmedelsförsörjningen, vilket riskerar att förvärra den redan befintliga världshungerkrisen. Enligt FN:s befolkningsfond kan kvinnor i fattiga områden drabbas värst, eftersom de ansvarar för hushållet och därmed har svårare att fly undan extrema väderhändelser. Flickor offrar dessutom ofta sin utbildning för att hjälpa sina mödrar att skaffa mat under svåra tider.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online