Vad händer med återvunnet material? Så fungerar återvinningsprocessen

Vad händer med återvunnet material?

I över 30 år har USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) samlat in statistik om avfallsproduktion och avfallshantering i landet. Den tillgängliga datan (aktuell fram till 2008) visar att amerikanerna återvann och komposterade 83 miljoner av totalt 250 miljoner ton sopor. Men vad händer egentligen med allt detta material efter att det lämnat våra hem? Här går vi igenom hela processen.

Att tänka på innan återvinning

I ett välmående samhälle finns det en tendens att kasta bort använda material, eftersom billiga råvaror finns i överflöd. Återvinning blir dock ekonomiskt lönsam när kostnaden för att återvinna är lägre än kostnaden för att utvinna och bearbeta nya råvaror. Därför spelar både teknik, priser och efterfrågan på återvunnet material en avgörande roll.

Typer av återvinning

Det finns två huvudsakliga former av återvinningsverksamhet: extern och intern.

Extern återvinning

Extern återvinning innebär att material återvinns från produkter som redan har använts eller blivit föråldrade. Typiska exempel är dryckesburkar, gamla tidningar och tidskrifter samt glasflaskor. Dessa material samlas in via återköpscentraler, insamlingsstationer och hämtning vid hemmet (så kallad kärlinsamling).

Intern återvinning

Intern återvinning betyder att avfallsprodukter från en tillverkningsprocess återanvänds direkt inom samma industri. Detta är särskilt vanligt inom metallindustrin, där metallsponser och defekta produkter smälts om, gjuts om och bearbetas vidare direkt i stålverket.

Så går det till: från sopkärl till nya produkter

Olika material följer olika vägar genom återvinningskedjan. Här är några konkreta exempel:

• Barkved, massabruk och pappersbruk: återförs till jorden som gödsel och jordförbättringsmedel.
• Batteriplattor: smälts för att skapa legeringar till nya batterier eller rena blyprodukter.
• Dryckesburkar: smälts om till återvunnet aluminium.
• Förgasare och elkomponenter: byggs om och säljs vidare.
• Hushållsavloppsvatten: leds till reningsverk där det renas och återanvänds.
• Glas: glasbrott (krossat eller kasserat glas) används i produktionen av nytt glas.
• Industriellt avloppsvatten: leds tillbaka till vattendrag och hav, där naturen renar det, eller behandlas i reningsverk.
• Tidningspapper och kartong: massas upp igen för att tillverka samma typ av material.
• Organiskt avfall: bryts ner och omvandlas till humus, ett naturligt gödningsmedel.
• Polyuretan: krossas och används som fyllnads- eller isoleringsmaterial.
• Skrotmetall: smälts och gjuts om. Vid smältningen bildas biprodukten koks, som kan användas för att framställa ammoniak.
• Returpapper: massas till papper av lägre kvalitet, exempelvis papperskartong, näsdukar och hushållspapper.
• Slam: från massa-, pappers- och gödningsmedelstillverkning omvandlas till gipsskivor.
• Termoplaster: smälts om och formas till helt nya produkter.

Betydelsen av återvinning

Sammanfattningsvis bidrar återvinning till renare mark, luft och vatten, bättre folkhälsa och en mer hållbar ekonomi. Genom att återvinna minskar mängden fast avfall som deponeras på soptippar – något som blivit allt dyrare. Dessutom ersätter återvunna material alltmer knappa naturresurser som petroleum, naturgas, kol, malmer och träd.

Fakta om avfall

Papper står för mer än en tredjedel av vikten av allt material som deponeras på soptippar i USA. Glas utgör cirka sex procent av vikten i kommunala avfallströmmar. Att sortera rätt hemma gör alltså stor skillnad – både för miljön och för resursanvändningen.