Fett, oljor och fettavlagringar (så kallat "FOG") som rinner ut i kommunala avloppssystem från restauranger och andra storkök medför både ekonomiska och miljömässiga risker. FOG kan täppa till och skada ledningar samt störa driften av reningsverk. Därför kräver lokala hälso- och miljöföreskrifter att restauranger och snabbmatsställen som regelbundet hanterar stora mängder fett använder korrekt dimensionerade fettavskiljare som rengörs regelbundet. Att hålla dessa anordningar i gott skick gynnar både det enskilda företaget och samhället i stort.
Förebyggande underhåll av diskbänksmonterade fettavskiljare hjälper till att minimera mängden FOG som samlas. Bra rutiner innefattar återvinning av begagnad matolja; att torka av kastruller, stekpannor och porslin med hushållspapper innan diskning; att källsortera matavfall eller lämna det som fast avfall; att använda ett treskålssystem för diskning med tvättning, sköljning och desinficering; att hålla vattentemperaturen i alla diskhoar under 60 °C (140 °F) så att fettet inte löser sig och följer med spillvattnet; att sätta upp skyltar med texten "Inget fett i avloppet" över hoarna och på diskmaskinens front; samt att se till att kökspersonalen inte bara är utbildad i rutinerna utan också följer dem.
En del fett kommer oundvikligen att hamna i avskiljaren via köksavloppen. För att hålla ledningarna fungerande, undvika obehagliga lukter i lokalen och hindra fett från att nå avloppssystemet kan det bli nödvändigt att rengöra fettavskiljaren varje vecka – eller oftare om den visar sig vara mer än halvfull vid den veckovisa rengöringen. Använd aldrig hett vatten, syror, frätande medel, lösningsmedel eller emulgerande ämnen. Om personalen sköter rengöringen i stället för en professionell fettsläpsentreprenör ska de skydda händerna med rejäla gummihandskar och tvätta sig noggrant efteråt. En chef bör kontrollera att rengöringen blivit grundlig och att anordningen fungerar som den ska. Dokumentera varje rengöring i en underhållslogg – det hjälper till att styra rengöringsschemat och fungerar samtidigt som bevis på utfört underhåll vid tillsyn av sanitetsinspektörer.
Börja med att ösa upp allt vatten i avskiljaren för att underlätta rengöringen och häll ut det i avloppssystemet. Ta sedan bort skiljeväggarna (bafflarna) ur avskiljaren, skopa upp det ansamlade fettet och lägg det i en vattentät behållare. Skrapa sidorna, locket och bafflarna med en spackelkniv för att få bort så mycket fett som möjligt – även detta läggs i den vattentäta behållaren som fettsläpsfirman hämtar. Montera sedan ihop avskiljaren igen och anteckna volymen borttaget fett i underhållsloggen för inspektören.
Ett alternativ till manuell rengöring av fettavskiljare är att använda en biologiskt aktiv enzymvätska som bryter ner fettet i avskiljaren och ledningarna. Enzymerna omvandlar det organiska materialet till koldioxid och vatten, vilket ger ett rent, luktfritt och fritt flödande system. Kontrollera med din lokala miljö- eller hälsovårdsmyndighet respektive reningsverksansvariga om lokala föreskrifter tillåter denna "gröna" och betydligt trevligare metod.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online