1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kärnavfall: faror, hantering och lagring av radioaktivt avfall

Kärnavfall räknas som ett av de farligaste materialen som existerar. Radioaktivt avfall avger strålning som kan skada både människor och miljö under extremt lång tid. Trots att USA producerar stora mängder radioaktivt avfall finns tydliga policyer och noggrant upprättade rutiner som säkerställer att kärnavfallet aldrig blandas med det kommunala avfallssystemet.

Varför hanteringen är så viktig

Kärnavfall kan skada och förorena miljön samt hota människors hälsa under många århundraden. Enligt USA:s kärntillsynsmyndighet, Nuclear Regulatory Commission (NRC), bygger hela hanteringsprocessen på att det farliga materialet sorteras, försluts och förvaras korrekt, samtidigt som riskerna minimeras i varje led – från kärnkraftverket till mellanlagringen.

Hur mycket kärnavfall produceras?

USA producerar cirka 2 000 ton kärnavfall per år, och det totala ackumulerade avfallet sedan 1960-talet uppgår till ungefär 60 000 ton, enligt branschorganisationen Nuclear Energy Institute (NEI). Största delen består av använt kärnbränsle från landets kärnkraftverk, men även verksamheter inom medicin, forskning och industri bidrar till volymen.

Hur länge måste avfallet förvaras?

Lagringskraven skiljer sig åt beroende på avfallets aktivitetsnivå:

  • Lågaktivt avfall – avger oftast säkra strålningsnivåer efter cirka 100 års lagring, men kan i vissa fall kräva upp till 500 år innan det blir helt ofarligt, enligt NEI.
  • Högaktivt avfall – exempelvis använt kärnbränsle – kan kräva tusentals års isolering från biosfären, enligt amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA.

Så hanteras avfallet idag

Nuvarande metoder innebär att radioaktivt avfall försluts i kraftiga fat eller specialkonstruerade behållare och därefter lagras tills strålningen sjunkit till säkra nivåer. Återvinning av kärnavfall är tekniskt genomförbar och tillämpas i flera länder, men USA återvinner i dagsläget inte sitt använda kärnbränsle, enligt NEI.

Ett gemensamt slutförvar i Nevada

EPA och den federala regeringen har länge arbetat tillsammans för att samla större delen av nationens radioaktiva avfall i ett enda stort djupförvar inne i berget Yucca Mountain i Nevada. Projektet har dock mött omfattande politiskt motstånd och är ännu inte i drift.

Kärnavfallet i Sverige

Sverige har valt en liknande modell för sin kärnkraftsindustri. Det använda kärnbränslet mellanlagras i Clab-anläggningen i Oskarshamn, medan låg- och medelaktivt avfall redan idag slutförvaras i SFR-anläggningen vid Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) har dessutom fått klartecken för ett slutförvar för använt kärnbränsle i berggrunden vid Forsmark – en lösning där koppar­kapslar och bentonitlera ska isolera avfallet från omvärlden i tusentals år.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online