Under de senaste åren har oro kring radon ökat – både gällande exponering för gasen och de hälsorisker den innebär för dem som utsätts för den. Trots den växande medvetenheten vet många fortfarande inte hur farlig radongas faktiskt är för hälsan.
Radon är en gas som bildas när uran, ett naturligt förekommande ämne i marken, sönderfaller. Eftersom uran finns i berggrund och jord förekommer radon i jord, berg, skiffer, granit, naturgas och till och med i vatten. Gasen kan orsaka cancer och är särskilt farlig eftersom den inte kan upptäckas med våra sinnen – den är osynlig, luktlös och smaklös.
Eftersom radon är en gas kan den lätt tränga in genom porösa väggar och sprickor i byggmaterial. Radon är extremt farligt eftersom det, när det väl tagit sig in i ett hus eller en byggnad, blir instängt där och därmed ökar de skadliga effekterna för dem som vistas inomhus.
En vanlig missuppfattning är att endast äldre byggnader innehåller radon, men gasen kan påträffas även i de nyaste bostäder, skolor och andra byggnader. I Sverige är detta ett känt problem, särskilt i områden med alunskiffer i marken samt i äldre hus med blåbetong i grunden eller konstruktionen.
Den vanligaste hälsorisken i samband med radonexponering är lungcancer. Enligt amerikanska Environmental Protection Agency (EPA) är radongas den näst vanligaste orsaken till lungcancer, endast överträffad av rökning. Om en rökare bor eller arbetar i en byggnad som dessutom är drabbad av radon fördubblas risken att insjukna i lungcancer.
Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att radon står för mellan 3 och 14 procent av alla lungcancerfall världen över. I Sverige fastställde Strålsäkerhetsmyndigheten år 2014 en referensnivå på 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³) för inomhusluft – nivåer över denna anses olämpliga för långvarig vistelse.
EPA rekommenderar att alla byggnader testas professionellt för radon. Om osäkra nivåer upptäcks kan gasen ventileras bort från byggnaden, bland annat genom radonsug eller förbättrad ventilation under grundkonstruktionen. Det finns även radondetektorer för hemmabruk som gör det möjligt att kontinuerligt övervaka halterna.
I Sverige rekommenderas mätning under eldningssäsongen, från oktober till april, under minst två månader för att få ett tillförlitligt resultat. Korttidsmätningar kan ge en första indikation men bör alltid följas upp med en långtidsmätning.
När du anlitar en expert för att undersöka ditt hem, kontor eller din skola är det viktigt att välja ett seriöst och certifierat företag. Det säkerställer att mätningen utförs korrekt och att gasen ventileras ut ur byggnaden på ett effektivt och varaktigt sätt. Begär alltid en skriftlig rapport över mätresultaten och de åtgärder som vidtagits.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online