Enligt USA:s smittskyddsmyndighet CDC kommer rökning på restauranger, barer och andra offentliga platser att vara förbjuden i samtliga 50 delstater senast 2020. Prognosen bygger på utvecklingen under det gångna decenniet: medan inga delstater hade infört rökförbud år 2000, hade 25 delstater gjort det tio år senare. Frågan är dock långt ifrån okontroversiell – den berör både hälsa, ekonomi, personlig frihet och sociala normer.
En av de största kontroverserna kretsar kring de motsatta intressena hos rökare och icke-rökare. Argumentet lyder att rökare som väljer att röka på allmän plats tillfogar sina medmänniskor skada, och att ett rökförbud därför har en positiv effekt på samhället i stort. Alla ser dock inte det så.
Många organisationer för rökarnas rättigheter menar att beslutet om huruvida rökning ska tillåtas bör ligga hos restaurangägaren. Då kan icke-rökare välja att besöka rökfria etablissemang, medan rökare kan söka sig till ställen där rökning är tillåten. Även personalen skulle kunna avgöra om de vill arbeta på en restaurang som tillåter rökning eller inte.
En annan central fråga är vilka ekonomiska konsekvenser ett rökförbud – eller avsaknad av sådant – får för restauranger och barer. En studie från CDC i El Paso, Texas, drog slutsatsen att det stadsomfattande rökförbud som infördes 2002 inte påverkade omsättningen för vare sig barer eller restauranger. Enligt CDC överensstämmer resultaten med undersökningar från andra städer och delstater med lagar om ren inomhusluft.
Forskningen pekar dock inte entydigt i samma riktning. En studie från Australian National University från 2007 undersökte de ekonomiska effekterna av Skottlands rökförbud och fann att restauranger och barer upplevde ett 10-procentigt försäljningstapp och en minskning av antalet gäster med 14 procent efter att förbudet trädde i kraft.
Minskar rökförbud på restauranger även rökandet i allmänhet? Enligt Stanton Glantz, professor och chef för Center for Tobacco Control Research and Education vid University of California, San Francisco, är svaret ja. I en intervju med ABC News förklarade han att när det blir svårare att tända en cigarett på offentliga platser ökar den sociala stigmatiseringen kring rökning, och olägenheten leder i sin tur till att människor röker mindre.
Alla forskare håller dock inte med. Thomas Lambert vid juridiska fakulteten vid University of Missouri menar att eftersom så många unga förknippar rökning med att vara "cool" eller "rebellisk", kan rökförbud ironiskt nog göra rökandet mer attraktivt för barn och unga vuxna.
Ytterligare en kontrovers handlar om hur stor hälsorisken med passiv rökning på restauranger egentligen är för icke-rökare. Forskare har länge vetat att aktiv rökning kan orsaka lungcancer, hjärtsjukdomar och en rad andra besvär, men forskningsläget kring passiv rökning är mindre entydigt.
Vissa forskare, bland andra epidemiologen Carl Phillips vid University of Alberta, anser att hälsoriskerna med passiv rökning har överdrivits. Enligt Phillips är det endast personer med kraftig och långvarig exponering som löper ökad risk att insjukna, exempelvis en icke-rökare som bor ihop med en rökare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online