Att simma i klorerade pooler kan medföra flera negativa hälsoeffekter. Klordesinfektionsmedel används för att döda bakterier och förebygga sjukdomsutbrott i badanläggningar – utan dem skulle framför allt offentliga pooler snabbt förvandlas till riktiga smitthärdar. När desinfektionsmedlen dock kommer i kontakt med organiskt material bildas biprodukter som kan irritera hud, ögon och lungor. Inomhuspooler utgör en större risk än utomhuspooler, eftersom ventilationen där ofta är mycket begränsad. Två av klorernas biprodukter, trihalometaner och kloroform, misstänks dessutom vara cancerframkallande.
Huden absorberar föroreningar som finns i poolvattnet. För höga halter klor kan ge oönskade hudreaktioner som eksem och utslag. Eftersom klor bryter ned proteiner i kroppen kan det också leda till extremt torr hud och sprött hår. Hudirritation är därför ett mycket vanligt problem bland personer som simmar ofta.
Sveda i ögonen och ögonsmärta är andra vanliga besvär efter ett bad, särskilt i pooler som avger en stark klorlukt. Lukten kommer från klorbiprodukter som kallas kloraminer – ju starkare lukten är, desto större är risken att irriterande kemikalier finns i luften runt bassängen.
Offentliga pooler kan orsaka hälsoproblem av så enkla skäl som bristande hygien. Utöver trängsel fylls bassängerna ofta av människor som inte har duschat innan badet eller som har öppna sår på kroppen – något som ökar risken för smittspridning betydligt.
Blöjor kan också utgöra en hälsorisk, särskilt om barnet nyligen har blivit blöjbytt eller kissar eller bajnar direkt i vattnet. Saliv, slem, kräkningar och hudflagning kan dessutom skapa problem, särskilt för personer som redan är sjuka eller har nedsatt immunförsvar. Vid utomhuspooler är kontaminering från djurbajning en ytterligare riskfaktor, liksom spillror från badgäster som själva har spår av avföring på kroppen.
Alla pooler som inte behandlas korrekt ökar dramatiskt risken för vattenburna sjukdomar, inklusive bakterier som E-coli. Exponering för sådana mikroorganismer kan orsaka diarré, luftvägsinfektioner, hudutslag samt öron- och näsinfektioner.
Inomhuspooler kan utgöra en allvarligare hälsorisk på grund av den sämre ventilationen och den minskade möjligheten för giftiga gaser att ventileras bort. Bassänger med lågt tak, återcirkulerad luft eller höga kanter som försämrar luftomsättningen vid vattenytan är de värsta när det gäller lungirritation.
Barn som simmar regelbundet i inomhuspooler löper större risk att utveckla astma, eftersom de ständigt utsätts för kloraminer. Utomhuspooler har fördelen att vinden blåser bort kemikalierna i luften. Dock kan även utomhuspooler med höga kanter skapa atmosfäriska klorförhållanden när det saknas vindbrus.
De som arbetar vid inomhus- eller utomhuspooler – exempelvis livräddare och badmästare – har dessutom en förhöjd risk att utveckla astma, astmaliknande symtom och lungirritation på grund av sin långvariga exponering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online