Under två av sina tre livsstadier kan den vattenlevande amöban Naegleria fowleri parasitera människor och orsaka en dödlig, hjärnhinneinflammationsliknande inflammation. Amöban tar sig in i kroppen via nässlemhinnorna och vandrar längs luktnerverna upp till hjärnan. Symtomen visar sig 3 till 10 dagar efter smittotillfället, och diagnosen ställs ofta först vid obduktion. Att analysera vatten kräver veckor av odling, men rutinmässiga vattenprov tyder på att Naegleria fowleri är vanligt förekommande i varma floder och sjöar. Under perioden 1998 till 2007 diagnostiserades 33 infektioner i USA.
Trofozoitstadiet är en snigelformad amöba som rör sig aktivt med breda, rundade pseudopoder (fotliknande utskott). Det är under detta stadium som N. fowleri äter, och i en mänsklig värd konsumerar den hjärnvävnad. Trofozoiter kan överleva i cerebrospinalvätskan (ryggmärgsvätska), liksom i hjärnan och luktnerverna.
Cellen innehåller vakuoler (vätskefyllda blåsor) i cellplasman och har alla de subcellulära organeller som är typiska för eukaryoter, det vill säga celler med cellkärna. Elektronmikroskopiska bilder avslöjar koppliknande utskott på cellytan som används för att intaga bakterier. När cellen rör sig är dess bakände klibbig och kan dra efter sig tunna trådar.
Under trofozoitstadiet förökar sig N. fowleri genom asexuell celldelning. I samtliga livsstadier har amöban en tydlig cellkärna med en stor, tät nukleol som innehåller arvsanlagen. Under kärndelningen förblir kärnmembranet intakt, medan nukleolen delas och bildar polkroppar åt dottercellerna.
I sötvatten med temperaturer mellan 27 och 37 grader Celsius kan trofozoiten utveckla två flageller inom 1 till 20 timmar. Flagellerna består av ett centralt trådformat filament täckt av cytoplasma. Rörelser i odlingsmediet och cellens ålder påverkar också flagellbildningen.
När flagellerna väl har formats kvarstår de i upp till 24 timmar, vilket gör att cellen kan simma. Detta möjliggör en bredare spridning av organismen i sötvatten eller cerebrospinalvätska. Flagellatstadiet intar ingen näring. Cellen har då en stor pulserande vakuole, en sammandragbar blåsa som kan avlägsna överskottsvätska ur cellen. I laboratoriemiljö försvinner flagellerna när amöban placeras i destillerat vatten.
Cyststadiet, det skyddande stadiet i N. fowleri:s livscykel, är en tid av omorganisation. Organismens form blir sfärisk och cellväggen förtjockas, men behåller en eller två små porer. Inuti cellväggen liknar amöban en mindre version av trofozoitstadiet, med en väldefinierad kärna.
Cystor bildas i vatten, jord och odlingsmedier, men aldrig i mänsklig vävnad. I torra förhållanden kan en cysta överleva i cirka fem minuter, vilket gör att en infektion via luftburna cystor bedöms vara mycket osannolik.
Naegleria fowleri kan överleva i all varmt, oklorerat sötvatten. Amöban finns däremot inte i havsvatten. Bland de registrerade dödsfallen i USA exponerades ett barn i Arizona i en bubbelpool, medan ett annat barn smittades i en simbassäng som fylldes med vatten från en privat djupbrunn. Liknande fall i pooler har inträffat även i Australien. Ett barn i Georgia utsattes för amöban när det lekte i en liten, varm bäck.
N. fowleri har dessutom påträffats i heta källor, i avloppsslam, i kondensavlopp från ventilationssystem (HVAC) samt i en sjö i Illinois som termiskt påverkats av kylvatten från ett kärnkraftverk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online