
Yrsel under graviditet är vanligt – så vanligt att det i gamla filmer var den klassiska संकेत på att en kvinna var gravid. Men bakom yrseln gömmer sig flera fysiologiska förklaringar, och ibland kan det vara tecken på något allvarligare. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna och vad du kan göra.
Under graviditet ökar blodvolymen med 40–45 % för att försörja barnet via moderkakan. Samtidigt utvidgas blodkärlen och blir mer elastiska. Resultatet: blodtrycket sjunker, oftast lägst runt vecka 24–26. Om du står upp för fort (ortostatisk hypotoni) eller står stilla länge, sänker blodet sig i benen och når inte hjärnan tillräckligt snabbt.
Tips: Res dig långsamt från liggande till sittande, sedan stående. Undvik att stå stilla långa stunder – gå runt för att hålla muskelpumpen igång.
Från ca vecka 20 kan den växande livmodern trycka på vena cava inferior (undre hålvénan) när du ligger på ryggen. Det hämmar blodåterflödet från nedre kroppen, minskar hjärtfyllnaden och ger yrsel, hjärtklappning och illamående – så kallat supint hypotensivt syndrom. Cirka 8 % av gravida drabbas.
Lösning: Sov och vila på vänster sida. Det frigör vena cava och ger bäst blodflöde till både dig och barnet.
Gravida kvinnor har ökat behov av järn (27 mg/dag rekommenderas) för att bilda de extra röda blodkropparna som behövs. Om intaget inte täcker behovet uppstår anemi – blodet bär mindre syre. Symtom: yrsel, hjärtklappning, andfåddhet, blekhet, trötthet.
Förebyggande: Ät järnrik mat (rökt kött, bönor, linser, spenat, fullkorn) kombinerat med vitamin C (citrus, paprika, broccoli) för bättre upptag. Järntillskott kan behövas – prata med din mödravård.
Vissa tillstånd kräver omedelbar vård:
Sök akut vård (ring 112 eller gå till akutmottagning) om du har:
Yrsel är ofta harmlöst, men din kropp signalerar när något inte stämmer. Lita på din känsla – och tveka aldrig att kontakta mödravårdcentralen vid osäkerhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online