Över 250 000 kvinnor i USA kommer att få diagnosen någon form av bröstcancer i år – det motsvarar ungefär 1 av 8 kvinnor. Bröstcancer uppstår vanligtvis i cellerna som klär bröstets mjölkgångar eller i de mjölkproducerande körtlarna. Cancerceller som bildas i bröstet kan sprida sig till andra delar av kroppen via lymfkörtlarna.
Även om den stora majoriteten av bröstcancerfall diagnostiseras hos kvinnor upptäcks över 2 000 nya fall av bröstcancer hos amerikanska män varje år. För båda könen kan symtom på bröstcancer upptäckas genom självundersökning av brösten, läkarundersökning och mammografi. Det vanligaste tecknet på bröstcancer är en knöl i bröstet eller armhålan. Eftersom symtomen kan bero på godartade bröstförändringar krävs nästan alltid ytterligare undersökningar för att bekräfta diagnosen.
American Cancer Society rekommenderar årlig mammografi för kvinnor från 40 års ålder och fortsättningsvis så länge kvinnan är i god hälsa.
Brostvävnad är naturligt ojämn, men vissa kvinnor kan upptäcka en knöl eller knuta som känns hårdare eller tjockare än den omgivande vävnaden. Alla knölar är inte cancerogena. Vissa knölar hänger samman med menstruationscykeln och försvinner efter mensen, medan andra kan vara godartade cystor. Så snart du märker någon form av ovanlig förändring bör du dock kontakta din vårdgivare.
Ett enkelt sätt att hålla koll på din brösthälsa är regelbunden självundersökning. Din läkare kan ge dig konkreta råd om hur du bäst undersöker dina bröst, men grunderna är följande: ligg ner, placera en kudde under vänster axel och lyft vänster arm bakom huvudet. Använd höger hands fingertoppar och rör dem i små cirkelrörelser runt vänster bröst och armhåla för att känna efter knölar eller ovanliga förändringar. Tryck försiktigt på bröstvårtan för att kontrollera om det finns flytningar eller knölar. Upprepa samma steg för höger bröst. Kontrollera också gärna i duschen eller framför spegeln. Om du märker förändringar sedan senaste självundersökningen, kontakta din vårdgivare som kan utföra mer grundliga tester.
Nedsjunken eller rynkig hud kan vara ett tecken på bröstcancer, liksom stora synliga porer eller en hud som får ett utseende som liknar apelsinskal. Om ditt bröst eller dina bröst visar något av dessa tecken ska du inte vänta – ring din läkare.
Om du märker hudförändringar på bröstet, bröstvårtan eller vårtgården – den mörkare huden som omger bröstvårtan – bör du vara uppmärksam. Blir områdena fjälliga, kliande, röda eller mörkfärgade, eller känns bröstet varmt där irritationer uppstått, är det bäst att ta kontakt med din vårdgivare.
Om du inte ammar kan en plötslig svullnad i ett eller båda brösten tyda på en blockering som gör att lymfvätska samlas. Problem med lymfkörtlarna kan också visa sig som svullnad vid nyckelbenet eller i armhålorna. Om ett eller båda brösten oväntat krymper kan det vara ett tecken på kraftiga hormonella förändringar, vilket kan vara en utlösande faktor för cancer.
Det är normalt att ett bröst är något större än det andra, men om du nyligen märkt en förändring i dina bröst bör du nämna detta för din läkare.
Vissa former av bröstcancer gör att bröstvårtan dras in eller helt inverteras. Men det betyder inte att du har cancer. Tillstånd som graviditet, amning och åldrande kan också orsaka sådana förändringar, och vissa personer föds med inverterade bröstvårtor.
En flytning från bröstvårtan, oavsett om den är klar eller blodig, kan tyda på en tumör. Men även en infektion eller en skada på bröstet kan ligga bakom. Det är bra att lägga märke till eventuella flytningar och följa deras utveckling. Kvarstår de bör du kontakta din läkare.
Bröstsmärta finns med bland de vanliga symtomen, men kom ihåg att även om vissa bröstcancertyper orsakar smärta gör de flesta det inte. Studier visar att endast cirka 5 procent av kvinnorna som fick diagnosen bröstcancer hade smärta som huvudsakligt symtom.
Cirka 15 procent av kvinnorna som insjuknar i bröstcancer har också en släkting i första ledet – mor, syster eller dotter – som haft bröstcancer. Det starka familjesambandet kan bero på en ärftlig mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen. Forskare uppskattar att en sådan mutation ökar kvinnors risk att utveckla bröstcancer med 45 till 65 procent.
Ålder spelar också roll. Bröstcancerfrekvensen börjar generellt stiga efter 40 års ålder, men ungefär två av tre fall av invasiv bröstcancer – en allvarligare form av sjukdomen – upptäcks hos kvinnor som är 55 år eller äldre. Vita kvinnor löper större risk att utveckla bröstcancer efter 45 års ålder jämfört med afroamerikanska kvinnor. Före 45 års ålder är afroamerikanska kvinnor dock inte bara mer benägna att insjukna, utan också att dö i sjukdomen. Asiatiska, latinamerikanska och ursprungsamerikanska kvinnor har alla lägre risk för sjukdomen.
Röker du eller lider av fetma ökar du risken för bröstcancer oavsett ålder.
Kvinnor redan från 20 års ålder bör låta göra en klinisk bröstundersökning som en del av sin rutin vid läkarbesök. Efter 40 års ålder rekommenderar American Cancer Society att kvinnor undersöks av vårdpersonal varje år, inklusive en screeningmammografi. Kvinnor i alla åldrar uppmuntras att regelbundet själva undersöka sina bröst för att upptäcka förändringar mellan besöken.
Efter att ett problem upptäckts är första steget ofta en biopsi, som kan fastställa vad problemet beror på. Eventuell behandling avgörs av om det finns en verklig tumör, kalkavlagringar och om cancern hunnit sprida sig till lymfkörtlarna. Behandlingsalternativen kan variera från operation för att avlägsna en enskild tumör till hormonbehandling, strålning och kemoterapi – antingen som fristående behandling eller i kombination.
I sina allra tidigaste stadier ger bröstcancer ofta inga uppenbara symtom annat än vid en undersökning hos läkaren. Tror du att du löper risk för bröstcancer kan du lugna dig genom att kontakta din vårdgivare och bli undersökt. Din läkare kan också visa hur du utför självundersökningar av brösten hemma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online