
En mandelallergi, lik alla matallergier, orsakas av att immunsystemet misstolkar proteiner i mandeln som farliga. Även om mandlar sällan ger allergi jämfört med andra nötter kan känslighet utvecklas vid upprepad exponering. Vid första kontakten bildar kroppen minnesceller; vid nästa intag triggas en snabb allergisk reaktion.
Normaltt skyddar immunsystemet mot bakterier, virus och toxiner genom vita blodkroppar och antikroppar. Vid allergi aktiveras en ofarlig protein (allergen) felaktigt. Kroppen producerar inflammationsmedelande molekyler för att "bekämpa" intrånget, vilket ger upphov till allergisymtom.
Antikroppar (immunglobuliner) känner igen specifika molekyler. Vid allergi är det klassen IgE som domineras. IgE binder till allergenet (mandelprotein) och aktiverar mastceller och basofiler, vilket utlöser utsöndring av histamin och andra inflammationsmediatorer.
Histamin ökar blodflöde, kärlpermeabilitet och glatt muskelkontraktion. Inom sekunder efter mandelintag kan hals svullna, klåda och bli inflammerad. I svåra fall leder systemisk mastcellsaktivering till anafylaxi: utbredd kärlleckage, blodtrycksfall, luftvägsobstruktion och andningssvårigheter. Detta kräver omedelbar epinefrininjektion och kan vara dödligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online