Många vuxna och barn drabbas av psykiska sjukdomar. Det finns ett stort antal olika typer, allt från tillfälliga besvär till livslånga tillstånd. De flesta psykiska sjukdomar går att behandla eller lindra betydligt med rätt medicinsk vård och stödprogram.
Psykiska sjukdomar kan vara svåra att diagnostisera eftersom symtomen och svårighetsgraden varierar kraftigt mellan olika patienter. Endast legitimerade psykologer och psykiatriker kan ställa en korrekt diagnos, därför är det viktigt att söka professionell hjälp om du misstänker att du själv eller någon i din närhet lider av psykisk ohälsa.
Ångestsyndrom påverkar människor på många sätt och ger obehagskänslor, panik och stress när personen utsätts för olika triggers. Personer med generaliserat ångestsyndrom upplever ångest slumpmässigt utan någon tydlig utlösande faktor, medan personer med paniksyndrom eller fobier blir ångestfyllda i vissa specifika situationer, exempelvis på höga höjder, i folksamlingar eller i närheten av hundar. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) orsakar övervaksamhet och ångest efter en allvarlig traumatisk händelse.
Personer med beroendesjukdomar uppvisar tvångsmässigt beteende och kan inte kontrollera sin användning av substanser eller vissa aktiviteter som sex, spel och stöldbeteende. Alkohol och droger leder ofta till beroendesjukdomar som kan bli livsförändrande problem och påverka arbete, familjeliv och relationer. Behandlingen inkluderar samtalsterapi, gruppterapi, avgiftning på kliniker samt läkemedelsstöd.
Ätstörningar drabbar oftast unga kvinnor men kan fortsätta upp i vuxen ålder om de inte behandlas. Anorexia nervosa är en vanlig ätstörning där den drabbade äter nästan ingenting, vilket leder till undernäring, sjukdom, håravfall och i värsta fall döden. Bulimi liknar anorexi genom att den drabbade har en negativ kroppsuppfattning och är missnöjd med sin vikt. Personer med bulimi äter stora mängder mat på en gång men framkallar sedan kräkningar eller använder laxermedel för att göra sig av med maten. Detta leder till undernäring och skadar matstrupen på grund av den konstanta exponeringen för magsyra. Hetsätningsstörning är en annan typ där personen äter stora mängder mat utan kontroll över kaloriintaget. Utan behandling kan hetsätare utveckla svår övervikt.
Personer som har svårt att kontrollera sina känslor och upplever plötsliga förändringar i beteende och humör kan lida av affektiva syndrom. Vanliga former är bipolär sjukdom, depression och mani. Personer med depression känner en överväldigande sorg, har svårt att upprätthålla regelbundna sömn- och matvanor och drar sig undan sociala kontakter. Maniska tillstånd ger hektiska eller rastlösa tankeepisoder som varar olika länge. Personer med bipolär sjukdom upplever plötsliga humörsvängningar och kan få utbrott av ilska, svartsjuka eller raseri.
Personlighetssyndrom påverkar människors självbild, relationer med andra och förmåga att fungera i arbete och privatliv. Antisocialt personlighetssyndrom gör att personer isolerar sig och sällan lämnar sina hem annat än för nödvändiga ärenden. Vissa antisociala personlighetstyper vistas på platser med andra människor men kommunicerar endast när det är absolut nödvändigt. Borderline personlighetssyndrom drabbar personer som har problem med sin identitet, inklusive känslor av tomhet, självmordstankar och svårigheter att kontrollera ilska.
Begreppet "psyko" kommer från psykotiska syndrom, som enligt WebMD drabbar mindre än 1 procent av befolkningen i USA. Hallucinationer och vanföreställningar är typiska symtom vid allvarliga psykotiska tillstånd. Vid hallucinationer ser, hör eller känner personen saker som inte finns och tror att de är verkliga. Personer med vanföreställningar tror på saker som objektivt inte är sant, exempelvis en känsla av att ha rätt till särskilda privilegier, en uppfattning om egen storhet eller föreställningar om konspirationer. Schizofreni och schizoaffektivt syndrom förändrar en persons upplevelse av verkligheten.
Om du eller någon du känner visar tecken på psykisk ohälsa är det viktigt att kontakta vården. Vänd dig till din vårdcentral, en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller ring 1177 för vägledning. Vid akuta situationer finns jourmottagningar och stödlinjer, exempelvis Mind Självmordslinjen (90101), tillgängliga dygnet runt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online