Personer med utvecklingsstörning uppvisar lika stor variation i personlighet som människor i allmänhet. De som delar samma medicinska diagnos kan dock ha mer gemensamt med varandra än de som har olika diagnoser. Hur dessa karaktärsdrag påverkar yrkeslivet beror främst på graden av funktionsnedsättning samt på vilken yrkesutbildning personen får.
Personer med utvecklingsstörning har en ofullständig intellektuell utveckling som gör det svårt att ta till sig ny information eller lära sig nya färdigheter. Inlärningen tar längre tid, och i vissa fall är det inte möjligt alls. Att påbörja träning tidigt i livet kan vara till stor hjälp.
Yrkesprogram som låter individen lära sig i sin egen takt, eller som identifierar vilka uppgifter som inte går att utföra, hjälper till att kartlägga vilka jobbfärdigheter personen faktiskt besitter och vilket yrke som passar bäst.
Eftersom personer med utvecklingsstörning ofta har svårt att bearbeta komplexa eller abstrakta saker kan deras sociala och emotionella färdigheter bli ofullständigt utvecklade. Dessa färdigheter är avgörande för att kunna arbeta och samarbeta med andra.
Individer utan impulskontroll eller frustrationstolerans kan bli mycket störande på arbetsplatsen. De med låg frustrationstolerans kan även reagera med aggression eller självskada. Som en del av den yrkesinriktade träningen behöver de därför lära sig tekniker för att hålla frustrationsnivån nere.
Vissa medicinska tillstånd som är kopplade till utvecklingsstörning medför specifika fysiska drag, exempelvis kortväxthet, ovanliga ansiktsdrag eller nedsatt talförmåga. Dessa fysiska kännetecken kan tyvärr göra att personen blir utsatt för mobbning eller kränkningar på arbetsplatsen.
Personer med utvecklingsstörning har begränsad förmåga till logiskt och abstrakt tänkande. De kanske inte ser hur saker hänger ihop och tenderar att tänka i konkreta termer. De förstår inte alltid att social hövislighet gäller oavsett situation.
De kan också ha svårt med sociala regler och normer och göra saker som att avbryta någon som pratar, tränga sig före i en kö eller inte vänta på sin tur. Dessutom kan de hamna i farliga situationer eftersom de ofta inte känner igen risker.
Intellektuell funktionsförmåga definieras som förmågan att resonera, tänka abstrakt, lära sig och lösa problem. Intelligenskvoten (IQ) är ett vanligt sätt att mäta denna förmåga. En begränsad funktionsförmåga fastställs vanligtvis med ett resultat under 70 på ett IQ-test.
Generellt sett har personer med ett resultat under 70 svårt att lära sig, lösa problem och resonera. De kan också ha problem med kommunikation och språkbearbetning, samt svårigheter med analys och omdöme, vilket kan leda till lågt självförtroende och humörstörningar. IQ-resultatet hjälper yrkesvägledare att avgöra vilket yrke som passar bäst för en individ, både fysiskt och mentalt.
Inlärningssvårigheter är specifika för akademiska områden som läsning, skrivning och matematik. En intellektuell funktionsnedsättning påverkar däremot det adaptiva beteendet, inklusive erfarenhetsbaserat lärande. Dessa begränsningar kan störa inlärningen av färdigheter inom många delar av individens liv.
Till exempel kan emotionell omognad leda till att personen blir mobbad av kamrater. Det kan också orsaka störningar på arbetsplatsen eftersom personen inte förstår gällande sociala regler.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online