Sociala spel för barn med PDD: 4 metoder som stärker sociala färdigheter

Enligt American Psychiatric Association (DSM-IV; 1990) omfattar genomgripande utvecklingsstörningar (PDD) tillstånd som uppvisar sex eller fler av de tolv symtom som definierats för diagnosen, exempelvis autism och Aspergers syndrom.

Barn med PDD har ofta svårigheter att anpassa sig till samhället. De kan ha problem med att visa och kommunicera känslor, sakna empati, inte veta hur rätt språk och beteende ska användas i olika sammanhang samt ha svårt att förstå och uttrycka icke-verbal kommunikation. Med rätt metoder och lekar kan dock dessa barn tränas stegvis i social interaktion. Här är fyra beprövade strategier.

Grupplekar

Barn med PDD har ofta svårt att interagera socialt. De är ofta ensamma barn som sällan tar initiativ, fungerar bättre på egen hand ogillar att utbyta idéer med kamrater. Ett effektivt sätt att uppmuntra interaktion är att ge dem en uppgift som kräver andras hjälp för att lösas.

Gruppera till exempel barnet med PDD tillsammans med andra barn och ge varje gruppmedlem varsin ledtråd som behövs för att bygga en konstruktion eller lösa ett problem. För att lyckas måste barnen kommunicera med varandra, vilket tränar både samarbete och språk i ett naturligt sammanhang.

Sociala berättelser

Sociala berättelser presenterar regler och förväntade beteenden med enkla ord och tydliga instruktioner. De skrivs ofta i jag-form för att hjälpa barnet att identifiera sig med berättelsen.

En social berättelse består vanligtvis av fyra delar:

• Del ett: beskriver karaktärerna, var de befinner sig, vad de gör och varför.
• Del två: behandlar hur andra reagerar på barnets beteende.
• Del tre: talar om för barnet vad det bör göra i situationen.
• Del fyra: ofta valfri, där barnet skriver ner egna meningar om berättelsen för att befästa det önskade beteendet.

Lekträffar

En planerad lekträff med andra barn bör alltid förberedas tillsammans med barnet i förväg, så att hen vet exakt vilket beteende som förväntas. För den första träffen räcker det oftast med en enda lekkamrat.

Eftersom barn med PDD lär sig genom imitation är en lekträff ett värdefullt tillfälle att observera och härma den andra barnets lek. På så sätt utvecklas både sociala färdigheter och vänskapen mellan barnen. De färdigheter som fortfarande behöver förbättras bör diskuteras och tränas vidare vid nästa tillfälle.

Känslospel

Ett annat sätt att hjälpa barn med PDD att förstå och känna igen känslor är att visa korta filmer med människor som uttrycker känslor som sorg, glädje eller ilska.

Professor Simon Baron-Cohen, chef för Autism Research Centre vid University of Cambridge i Storbritannien, har utvecklat ett DVD-baserat spel som gett goda resultat hos barn med PDD. Eftersom dessa barn ofta har svårt att förstå andra människor men samtidigt intresserar sig för livlösa föremål, använde Baron-Cohen animerade fordon med verkliga mänskliga ansikten – till skillnad från serien om lokomotivet Thomas, där ansiktena är tecknade.