
Bedömningar av psykisk hälsa är viktiga verktyg som hjälper både yrkesverksamma och allmänheten att avgöra behovet av psykiatrisk vård. De hjälper läkare att veta när en patient bör remitteras till en specialist inom psykisk hälsa, och de hjälper vem som helst att förstå när det är dags att söka hjälp.
Bedömningar av psykisk hälsa är verktyg som psykologer, psykiatriker, läkare och kuratorer använder för att fastställa en persons behov inom området psykisk hälsa. Vissa bedömningar ställer frågor eller kräver att personen utför olika uppgifter i syfte att diagnostisera ett tillstånd som depression, ångest, ADHD eller autism. Andra bedömer risknivåer för exempelvis alkohol- eller drogmissbruk eller suicid. De utgör ofta en del av en bredare vårdbehovsbedömning på ett sjukhus eller vårdcenter. Dessa bedömningar används vanligtvis tillsammans med andra underlag, såsom familjehistorik, medicinsk bakgrund och tidigare diagnoser, för att kunna ställa en korrekt diagnos.
The Global Mental Health Assessment Tool (GMHAT) är ett datorbaserat bedömningsinstrument som tar 10–15 minuter och är utformat för att kartlägga risken för en mängd olika psykiatriska diagnoser. Det beaktar även risken för självskadebeteende. Verktyget har en dokumenterad förmåga att förutsäga diagnoser som senare bekräftas vid vidare utredning av en specialist. Programmet är avsett för primärvårdsläkare att använda hos patienter som uppger symtom. Det genererar automatiskt ett remissbrev som patienten kan ta med sig till en specialist inom psykisk hälsa.
Mayo Clinic erbjuder ett digitalt självtest för depression. Personer som misstänker att de lider av depression besvarar tio frågor och får sedan en bedömning av sin risknivå. Frågorna spänner från fysiska symtom, som aptitlöshet eller sömnproblem, till interpersonella problem, som att dra sig undan från vänner och familj. Testet är tänkt att fungera som ett verktyg som uppmuntrar personer i riskzonen att söka en mer omfattande utredning hos en professionell.
SAD PERSONS är ett verktyg som hjälper till att bedöma suicidrisk. Förkortningen står för kön (sex), ålder (age), depression, tidigare suicidförsök (previous attempt), alkoholmissbruk (ethanol abuse), förlorat rationellt tänkande (rational thought loss), bristande socialt stöd (social supports lacking), organiserad plan, saknad make/maka (no spouse) samt sjukdom (sickness). Alla dessa riskområden beaktas och värderas. Det ger den berörda yrkespersonen en utgångspunkt för att avgöra hur mycket stöd eller vilken insats en klient med eventuell suicidrisk behöver. Frågorna fungerar också som samtalsunderlag som hjälper en professionell att på ett naturligt sätt inleda samtalet om suicidrisk med klienten eller patienten.
Oavsett vilket verktyg som används ersätter dessa bedömningar aldrig en fullständig utredning av en legitimerad specialist. De är snarare en första indikation och ett steg mot rätt vård. Om du känner dig ledsen, orolig eller överväldigad är det alltid klokt att kontakta vården eller en psykolog för råd och stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online