1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så bedömer du katatoni hos en patient med utvecklingsstörning

Katatoni är ett samlingsnamn för ett syndrom av psykiska och motoriska störningar som kännetecknas av kraftigt onormala förändringar i tal, rörelser och kroppshållning, samt både hyperaktivitet och underaktivitet. Vissa personer med utvecklingsstörning utvecklar komplikationer som präglas av katatoni. Symtom på katatoni förekommer hos cirka 1 av 7 ungdomar och unga vuxna med autism, vilket innebär att just denna patientgrupp löper särskilt stor risk.

Det är därför ytterst viktigt att bedöma katatoni och dess symtom hos personer med autismspektrumtillstånd – dels för att kunna erbjuda rätt vård och omvårdnad, dels framför allt för att möjliggöra en snabb behandling.

Instruktioner

  1. Samla in information från en eller båda föräldrarna, eller från annan lämplig källa, med hjälp av Diagnostic Interview for Social and Communication Disorders (DISCO). Denna systematiska intervju används för att på ett strukturerat sätt inhämta uppgifter om patientens sjukdomshistoria, i synnerhet när det atypiska beteendet debuterade.

  2. Hämta viktig information om patientens kognitiva förmåga baserat på hur hen fungerade innan katatonin debuterade. Sådana uppgifter kan hämtas från personliga handlingar samt från intervjuer med föräldrar eller vårdgivare. Detta är det bästa alternativet i det här fallet, eftersom det är svårt att testa personer med katatoni direkt.

  3. Klassificera patienten i en av följande kategorier utifrån informationen om den kognitiva förmågan: svår intellektuell funktionsnedsättning (IQ 0–49), lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IQ 50–69), samt gränsfall, normal eller hög begåvningsnivå (IQ 70 och däröver).

  4. Bedöm det expressiva språket med standardiserade mätinstrument om det är möjligt, eller med hjälp av sjukdomshistoria och observation om testning inte kan genomföras. Inhämta information om patientens expressiva språk före katatonins debut. Klassificera därefter patienterna i två grupper: de med avvikande eller nedsatt språkförmåga, och de som använder normalt grammatiskt tal med ett gott och adekvat ordförråd.

  5. Bedöm om det finns tecken på påtaglig och tydlig försämring av rörelser, aktivitetsmönster, praktiska färdigheter och egenomsorg. Hos personer med utvecklingsstörning visar sig katatonins debut genom flera symtom, exempelvis ökad långsamhet i verbala och fysiska reaktioner; svårigheter att hämma, initiera och fullfölja handlingar; ökat beroende av verbala eller fysiska ledtrådar från andra människor, samt en mer uttalad passivitet och en tydlig brist på motivation. Jämför sedan dessa fynd med patientens tidigare handlingar genom en omfattande diagnostisk utvärdering av medicinska och psykiatriska symtom.

  6. Låt barnet genomgå en formell diagnostisk utredning med kriterier som är specifika för ASD (autismspektrumtillstånd) med katatoni. Beakta baslinjesymtom såsom stereotypier, stumhet, negativism, ekofenomen eller andra avvikelser som rör psykomotoriken.

  7. Bedöm även andra relaterade beteenden, såsom parkinsonliknande drag som innefattar oro, frysningar och agitation, samt en markant ökning av frekvensen av ritualiserat eller repetitivt beteende.

  8. Håll utkik efter försämrad funktion, roll och identitet, samt en gradvis förlust av tidigare normala beteenden eller en debut av nya beteenden.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online