1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Sensorisk diet vid sensorisk bearbetningsstörning – en praktisk guide

```html

Sensorisk bearbetningsstörning, ibland kallad sensorisk integrationsstörning, gör att den drabbade upplever överväldigande känslor när denne konfronteras med vanliga visuella, auditiva, taktila, doftrelaterade och rörelseutlösta sinnesintryck. Känslor av ilska, frustration, smärta och förtvivlan kan leda till utbrott, raserianfall, hysteriska reaktioner, tillbakadragenhet och depression. En sensorisk diet kan hjälpa till att minska dessa episoder.

Vad är en sensorisk diet?

De flesta av oss reagerar negativt på vissa sinnesintryck och väljer medvetet att undvika dem. Vi tar omvägar förbi gator där det pågår byggjobb, stänger fönstret när grannens grillrök driver in och håller oss borta från personer som använder för mycket parfym. En sensorisk diet innebär helt enkelt att tillämpa samma metodik på ett mycket bredare spektrum av stimuli. Det handlar om ett medvetet beslut att ta bort vissa ljud, synintryck, dofter, smaker och rörelser från en miljö där en person som ogillar just dessa sinnesintryck vistas.

I sällsynta fall kan det också innebära att man lägger till stimuli i en miljö. Vissa människor finner specifika rörelser, synintryck, ljud och dofter lugnande. Att införa dessa i ett rum kan få dem att må betydligt bättre.

Så skapar du en sensorisk diet

Börja med att dokumentera alla stimuli som påverkar patienten. Leta efter specifika sinnesintryck som finns när sammanbrott inträffar och be patienten berätta vad som utlöste reaktionen. Det kan vara en kliande tröja eller ett starkt ljus. Det kan likaväl vara leksaker utspridda över golvet eller pip och visslingar från ett tv-spel.

Skapa en lista över de specifika stimuli som väcker de oönskade känslorna.

Lägg sedan till alla stimuli som patienten verkar uppleva som lugnande. Placera dessa element i miljön och, när det är lämpligt för små barn, schemalägg aktiviteter som innehåller dessa lugnande inslag. Med listan som grund kan du börja anpassa hemmet, arbetsplatsen, skolan och sovrummet så att de blir bekvämare för patienten.

Vanliga anpassningar

Många människor stör sig på visuell oreda på golvet eller väggarna. Platta förvaringslådor, dämpade färger, få affischer eller tavlor, mönsterfria mattor och enkla möbler i naturliga material får dessa personer att känna sig mer bekväma. Gardiner som skärmar bort starkt ljus och varmglödlampor i armaturerna kan också göra stor skillnad.

Personer med ljudkänslighet har ofta nytta av extra ljudisolering i väggar, tunga gardiner över fönster samt att tv-apparater och spelkonsoler tas bort från rummet. De som är känsliga för dofter kan uppskatta att användning av parfym och rökelse avråds ifrån. De kan föredra använda kläder och skor framför nya, gilla gamla mattor bättre än nya och behöva låta nymålade rum luftas ut i flera dagar eller veckor innan de känner sig bekväma.

Att genomföra en sensorisk diet

Oavsett om du själv lever med denna störning eller vårdar någon som gör det kan en sensorisk diet göra vardagen betydligt mer hanterbar. Man kan självklart inte tillämpa dieten på hela världen, men att skapa öar av lugn gör det lättare att hantera kaos när det ändå krävs.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online