Mani är i grunden det euforiska "höga" tillstånd som en person kan uppleva i samband med de kraftiga humörsvängningar som är typiska för bipolär sjukdom. Detta tillstånd står i stark kontrast till det "låga", som vanligtvis kännetecknas av sorg eller depression.
Vid bipolär sjukdom uppstår mani till följd av onormalt höga nivåer av noradrenalin, en signalsubstans i hjärnan. Eftersom denna signalsubstans har stor betydelse för hur vi reagerar på omvärlden och vad vi lägger vår uppmärksamhet på, börjar det höga tillståndet ofta som en nästan euforisk känsla som snabbt övergår i en överväldigande upplevelse.
De flesta som lider av mani till följd av bipolär sjukdom känner först en spänning eller eufori som plötsligt kan övergå i fientlighet och irritabilitet. De är ofta mycket impulsiva, till och med hänsynslösa, med en kraftigt överdriven självbild – ibland kallad storhetsvansinne. De blir lätt distraherade, är pratsamma och fulla av energi, ibland till den grad att de inte sover eller inte känner något behov av sömn. Dessa symptom hör till den maniska sidan av bipolär sjukdom och skiljer sig från de som är kopplade till depressionen.
Ett annat tydligt tecken på mani i samband med bipolär sjukdom är ett ökat oberäkneligt beteende, som oftast kännetecknas av dåligt omdöme. En person i maniskt tillstånd kan exempelvis säga upp sig från sitt jobb utan anledning, börja handla okontrollerat samt dricka i övermått, missbruka droger eller ägna sig åt riskfyllda sexuella aktiviteter. Personen kan också sätta omöjliga mål för sig själv, göra ogenomförbara planer eller tro att hen klarar av vad som helst. När manin är extremt hög kan personen till och med börja se eller höra saker som inte finns.
I svåre maniska episoder kan psykotiska symptom förekomma, såsom vanföreställningar och hallucinationer. Paranoia – en stark och irrationell misstro gentemot andra – kan då utvecklas. Personen kan bli övertygad om att någon försöker skada hen, eller tro att hen har särskilda krafter eller en viktig mission. Dessa symptom brukar avta när manin behandlas, men de gör det extra viktigt att söka vård snabbt.
En av de största missuppfattningarna kring bipolär sjukdom är att alla drabbade alltid upplever dramatiska och snabba växlingar mellan högt och lågt. Även om detta stämmer för många, kan andra tillbringa långa perioder i mani (liksom i depression) innan en sväng sker. Det kan pågå i dagar, veckor eller månader, och vissa personer förblir i mani i flera år. Det är alltså inte nödvändigtvis själva humörsvängningen som leder fram till en diagnos, utan kombinationen av maniska eller depressiva symptom.
Den mest effektiva behandlingen av mani vid bipolär sjukdom kombinerar två behandlingsformer. De flesta börjar med ett antipsykotiskt läkemedel för att dämpa det maniska beteendet, följt av ett stämningsstabiliserande läkemedel. Ofta krävs dessutom en tids vård på sjukhus, eftersom personer med mani ofta är svåra att få att följa behandlingsråd samt är impulsiva eller instabila. Därefter påbörjas vanligtvis någon form av samtalsterapi eller annan psykologisk behandling för att ge långsiktig stabilitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online