Bipolär sjukdom, som tidigare kallades manisk-depressiv sjukdom, kännetecknas av återkommande humörsvängningar mellan mani och depression. Frekvensen och längden på episoderna, åldern vid debut och svårighetsgraden varierar från person till person. Det gemensamma är att bipolär sjukdom är en allvarlig, komplex och livslång sjukdom som ofta förekommer i familjer.
Innan du kan bli testad för bipolär sjukdom måste du först lära dig att känna igen symtomen.
Vid maniska episoder kan du uppleva en högt stämd, euforisk sinnesstämning eller en irriterad och argsint sådan. Din energi- och aktivitetsnivå ökar ofta, vilket kan visa sig i mycket pratande och risktagande. Impulsivt beteende och minskat sömnbehov är också vanliga tecken.
Vid depressiva episoder kan du istället uppleva energilöshet och minskad aktivitet. Svårigheter att koncentrera sig eller fatta beslut är vanligt, liksom känslor av skuld och hopplöshet. Intresset för livet kan minska, och förändringar i sömn och aptit är normala.
Börja dokumentera dina symtom så snart du känner igen dem. Anteckna när varje manisk eller depressiv episod börjar, hur länge den varar samt eventuella biologiska eller miljömässiga händelser som kan ha utlöst humörsvängningen. Försök även rekonstruera tidigare episoder. Samla in din familjehistoria – kanske har en släkting lidit av depression, mani eller någon annan psykisk sjukdom, eftersom sjukdomen ofta är ärftlig.
Kontakta antingen en psykiatrisk mottagning eller en enskild psykolog eller psykiater. I Sverige är första steget oftast att kontakta din vårdcentral, där du kan få råd och vid behov en remiss vidare till psykiatrisk specialistvård. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Stora universitetssjukhus med medicinska centra är ytterligare en bra utgångspunkt för att hitta kvalificerade vårdgivare.
Boka en tid hos en psykiater eller psykolog och se till att hålla den. Under utredningen samarbetar du bäst genom att svara ärligt på alla bedömningsfrågor och ge så mycket information som möjligt. Ju mer komplett bild vårdpersonalen får, desto säkrare blir diagnosen och den efterföljande behandlingsplanen.
Sök hjälp omedelbart om du befinner dig i kris. Om ditt beteende känns helt okontrollerbart – eller om du har självmordstankar – kontakta genast en vän, en familjemedlem eller den psykiatriska jouren. Du kan också vända dig till en akutmottagning. Vid akut fara för ditt liv, ring alltid 112.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online