
Under ångest och panikattacker producerar kroppen stora mängder stresshormoner, framför allt adrenalin och noradrenalin. Dessa hormoner utlöser en snabb ökning av hjärtfrekvensen – ett tillstånd som inom medicinen kallas takykardi. Men varför händer detta egentligen? Låt oss titta närmare på de mekanismer som ligger bakom.
Ångest och panikattacker aktiverar det sympatiska nervsystemet, som ansvarar för kroppens så kallade "kamp eller flykt"-reaktion. Detta är en uråldrig överlevnadsmekanism som automatiskt sätter kroppen i beredskap när den uppfattar fara.
Det sympatiska nervsystemet skickar signaler direkt till hjärtat, vilket gör att det börjar slå snabbare. Den ökade puls hjälper till att förbereda kroppen för den fysiska ansträngning som skulle krävas i en verkligt livshotande situation – även om hotet i själva verket endast är upplevt.
Frisättningen av adrenalin och noradrenalin förstärker effekten ytterligare. Dessa hormoner stimulerar hjärtmuskeln direkt och ökar ledningsförmågan hos de elektriska signalerna i hjärtat, vilket leder till ännu snabbare hjärtslag.
Det sympatiska nervsystemet får också blodkärlen att vidgas, vilket minskar motståndet mot blodflödet. När motståndet sjunker kan mer blod strömma tillbaka till hjärtat. Det ökar hjärtats arbetsbelastning och bidrar därmed till den högre pulsen.
Adrenalin och noradrenalin ökar dessutom kontraktionskraften i hjärtmuskeln. Tack vare denna kraftfullare sammandragning pumpas mer blod ut per hjärtslag, vilket säkerställer att muskler och vitala organ snabbt försörjs med syre och näring.
Även om dessa fysiologiska reaktioner är helt naturliga och är till för att skydda oss, kan de bli överdrivna och obehagliga vid ångest eller panikattacker. Hjärtklappning, tryck över bröstet och känslan av att hjärtat rusar kan i sig förstärka ångesten och skapa en ond cirkel.
För de flesta är den tillfälligt ökade hjärtfrekvensen vid ångest ofarlig, men det är viktigt att söka vård om du upplever återkommande episoder av snabb puls, bröstsmärta, yrsel eller andnöd. En vårdgivare kan utesluta underliggande hjärtsjukdom och hjälpa dig med lämplig behandling och strategier, exempelvis avslappningsövningar, andningstekniker eller samtalsterapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online