Nästan svartnande för ögonen, svettningar, hjärtklappning och illamående – beror det på stress?

Att då och då få episoder där synen nästan svartnar, kroppen svettas kraftigt, hjärtat bultar och illamåendet smyger sig på – för att sedan gå över – kan kännas oroande. Stress kan vara en bidragande faktor, men det finns flera andra möjliga förklaringar. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till den här typen av besvär.

Sju möjliga orsaker till episoder med svettningar, hjärtklappning och illamående

1. Vasovagal synkope ("vagal attack")

Vasovagal synkope är en vanlig orsak till tillfällig yrsel eller medvetandetab. Den uppstår när blodtrycket och pulsen plötsligt sjunker och triggas ofta av känslomässig stress, långvarigt stående, vätskebrist eller snabba lägesförändringar, till exempel när du reser dig hastigt.

2. Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS)

POTS påverkar kroppens förmåga att reglera blodtryck och puls vid övergång från liggande eller sittande till stående. Tillståndet kan ge yrsel, hjärtklappning och nästan svimningsanfall.

3. Hjärtarytmier

Rytmrubbningar i hjärtat kan orsaka episoder av för hög puls (takykardi) eller för låg puls (bradykardi). Det kan leda till hjärtklappning, bröstsmärta, andnöd och ibland nästan svimning.

4. Ångest och panikattacker

Kraftig ångest eller panikattacker kan ge fysiska symtom som svettningar, bultande hjärta, illamående och en känsla av overklighet eller kontrollförlust. Fullständig svimning är dock ovanligt vid ångest.

5. Neurologiska tillstånd

I sällsynta fall kan neurologiska problem som epilepsi eller övergående ischemiska attacker (TIA) orsaka kortvariga episoder av medvetandetab eller svartnande för ögonen.

6. Vätskebrist och elektrolytrubbningar

Svår vätskebrist eller obalans i elektrolyter som kalium och natrium kan påverka blodtrycket och hjärtats funktion och ge symtom som liknar vasovagal synkope.

7. Lågt blodsocker (hypoglykemi)

Låga blodsockervärden kan orsaka svettningar, hög puls, illamående och förvirring, särskilt hos personer med diabetes eller de som inte har ätit på länge.

När ska du söka vård?

Sök vård om besvären kommer återkommande eller om de påverkar din vardag påtagligt. En läkare kan göra en grundlig utredning med anamnes, kroppsundersökning och lämpliga prover för att hitta orsaken och rekommendera rätt behandling. Beroende på diagnos kan det handla om livsstilsförändringar, mediciner eller en remiss till specialist.