
Panikattacker är plötsliga episoder av intensiv rädsla som utlöser kraftiga fysiska reaktioner, trots att det inte finns någon verklig fara eller uppenbar orsak. De kan komma när som helst – ofta helt utan förvarning – och pågå från några minuter upp till en halvtimme eller längre. Många som drabbas beskriver känslan som övermäktig, och det är vanligt att tro att man får en hjärtinfarkt eller håller på att tappa kontrollen.
Under en panikattack aktiveras kroppens stressystem på full styrka, vilket ger upphov till en rad fysiska och psykiska symtom:
Symtomen kan vara mycket skrämmande och lätta att förväxla med en hjärtattack, särskilt första gången de inträffar. Det är dock viktigt att veta att en panikattack i sig inte är farlig och inte orsakar någon bestående skada på kroppen. Anfallet når oftast sin topp inom cirka tio minuter och avtar därefter successivt.
Om du är osäker på om det handlar om en panikattack eller något allvarligt – till exempel bröstsmärta som strålar ut i armen eller käken – tveka inte att ringa 112.
Ett enstaka anfall behöver inte betyda att du har en ångeststörning, men om du får återkommande panikattacker eller börjar undvika situationer av rädsla för nya anfall kan det röra sig om paniksyndrom. Kontakta då din vårdcentral för råd och bedömning. Panikångest går bra att behandla, bland annat med kognitiv beteendeterapi (KBT) och i vissa fall medicinering.
Med rätt stöd och verktyg går det att lära sig hantera panikattacker och minska deras påverkan på vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online