ADD (attention deficit disorder), som numera benämns ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att fokusera, kontrollera impulser och reglera sin aktivitetsnivå. Diagnosen ställs oftast i barndomen, men tillståndet kan bestå hela vägen upp i vuxen ålder.
I Sverige beskrivs ADHD ofta som en NPF-diagnos – en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det innebär att tillståndet inte handlar om en sjukdom som kommer och går, utan om skillnader i hur hjärnan är utvecklad och fungerar.
Inom fältet psykisk hälsa betraktas ADHD som en neuropsykiatrisk diagnos snarare än en psykisk sjukdom i traditionell mening. Klassificeringen bygger på att ADHD involverar skillnader i hjärnans utveckling och funktion, särskilt när det gäller uppmärksamhet och impulskontroll.
Psykiska sjukdomar syftar däremot framför allt på tillstånd som påverkar en persons emotionella välbefinnande, beteende eller tankemönster. Typiska exempel är depression, ångesttillstånd och schizofreni. Även om ADHD kan få konsekvenser för både känslor och beteenden kännetecknas det primärt av skillnader i hjärnans neurologiska utveckling kopplade till uppmärksamhet och aktivitetsreglering.
Värt att notera är dock att DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) – det viktigaste diagnostiska verktyget inom psykisk hälso- och sjukvård – kategoriserar ADHD som en neurodevelopmental disorder, men ändå listar diagnosen inom avsnittet för psykiska störningar.
Denna klassificering speglar förståelsen av att ADHD påtagligt påverkar en persons funktionsförmåga och övergripande välbefinnande. Det gör också att det är viktigt att personal inom psykiatrin och psykiska hälsovården har god kunskap om tillståndet och vad det innebär i vardagen – oavsett om det formellt räknas som psykisk sjukdom eller inte.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online