Självstympning, ofta kallat självskadebeteende, innebär att en person medvetet skadar sin egen kropp som ett sätt att hantera svåra känslor eller inre smärta. Beteendet kan få djupgående konsekvenser för hur en person tänker, känner och agerar i vardagen. Här går vi igenom nio vanliga sätt som självstympning kan påverka en persons beteende.
För många fungerar självskada som en copingstrategi för att döva överväldigande känslor. Den fysiska smärtan kan ge en tillfällig utväg ur ångest, tomhet eller psykisk smärta – en kort stund av lättnad i ett inre kaos. Med tiden kan detta skapa ett mönster där personen återvänder till självskada för att reglera sitt känsloläge.
Självskada kan fungera som en tillfällig avledning från känslomässiga, psykologiska eller situationella stressfaktorer. Fokus på den fysiska smärtan kan skjuta svåra tankar och problem åt sidan. Vissa använder dessutom självskada som ett sätt att återfå kontroll över kroppen och livet när de känner sig hjälplösa eller överväldigade.
Ibland är självskada en form av icke-verbal kommunikation. Det kan vara mycket svårt att sätta ord på inre turbulens, och genom att skada sig själv försöker personen signalera att hen mår dåligt och behöver hjälp eller stöd.
Kroppen reagerar på smärta genom att frisätta endorfiner – hormoner som lindrar smärta och skapar en tillfällig känsla av lugn eller välbehag. Denna kemiska belöning kan bidra till att självskadebeteendet upprepas och med tiden blir en vanesak.
Självskada kan förstärka negativa tankar om sig själv och bidra till låg självkänsla. Skuldkänslor och självkritik efter varje episod gör det svårare att bygga upp en positiv självbild, vilket kan skapa en ond cirkel som är svår att bryta på egen hand.
Många som skadar sig känner skam, skuld eller rädsla för att bli missförstådda. Det kan leda till att personen drar sig undan från vänner, familj och andra stödnätverk. Isoleringen kan i sin tur förvärra den psykiska ohälsan och försvåra återhämtningen.
Självskadebeteende hänger ofta samman med ökad impulsivitet. Personer som skadar sig löper också större risk att engagera sig i andra riskfyllda eller självdestruktiva beteenden, exempelvis missbruk av alkohol eller droger samt oskyddat sex.
Den känslomässiga nöden och de tankar som kretsar kring självskadan kan påverka koncentrations- och beslutsförmågan. Det kan bli svårt att fatta rationella beslut, vilket får negativa konsekvenser inom flera områden av livet, som studier, arbete och relationer.
I vissa fall kan självskadebeteende utvecklas till ett slags beroende, liknande ett substansberoende. Personen kan då känna ett tvångsmässigt behov av att skada sig själv för att hantera svåra känslor eller uppleva den tillfälliga lättnad som smärtan ger.
Det är viktigt att komma ihåg att inte alla som skadar sig uppvisar alla dessa beteendeförändringar. Hur självstympning påverkar beteendet varierar från person till person och beror bland annat på den psykiska hälsan och svårighetsgraden av självskadebeteendet.
Att söka professionell hjälp är avgörande för att kunna bryta mönstret. Kontakta exempelvis din vårdcentral eller en psykolog. Vid akut kris kan du ringa Självmordslinjen (Mind) på telefonnummer 90101, dygnet runt året om. Barn och unga kan även vända sig till BRIS på 116 111. Med rätt stöd och behandling, exempelvis samtalsterapi som KBT, är det möjligt att lära sig hälsosammare strategier för att hantera svåra känslor och långsamt bygga upp en bättre relation till sig själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online