Kan man bli sociopat senare i livet? Vad forskningen säger

Det är mycket osannolikt att en person utvecklar fullständig sociopati först i vuxen ålder. Sociopati, som inom psykiatin oftast kopplas till antisocial personlighetsstörning, kännetecknas av bristande empati, svåra problem med sociala relationer samt ett genomgripande och långvarigt mönster av att bryta mot andras rättigheter.

Varför uppstår sociopati tidigt i livet?

Forskningen pekar på att grunden för dessa drag läggs tidigt. Personlighetsstörningar definieras just av att de är stabila och långvariga, och tecken brukar vara synliga redan i barndomen eller tonåren – exempelvis genom beteendestörning, aggressivitet eller upprepade regelbrott. För att få diagnosen antisocial personlighetsstörning krävs dessutom att det finns belägg för sådana beteenden före 15 års ålder.

Kan trauma eller hjärnskador spela roll?

Även om en fullständig personlighetsstörning sällan uppstår senare i livet, kan vissa omständigheter leda till sociopatiska tendenser:

• Svåra traumatiska händelser: Utsatthet för övergrepp, krig eller andra extrema upplevelser kan i vissa fall påverka empatiförmågan och beteendet.
• Neurologiska skador: Skador på hjärnans pannlob, till exempel efter olyckor, tumörer eller stroke, kan förändra personligheten och leda till minskad impulskontroll och nedsatt empati.

Detta tillstånd kallas ibland "förvärvad" personlighetsförändring, men det är inte samma sak som att ha utvecklat den fullständiga störningen. Skillnaden är viktig både för diagnos och behandling.

När ska man söka hjälp?

Om du själv eller någon i din närhet märker dramatiska förändringar i personlighet, impulskontroll eller förmåga att känna empati är det klokt att kontakta vården. En neurologisk undersökning kan utesluta bakomliggande orsaker, och psykiatrisk bedömning kan ge vägledning om rätt stöd och behandling.