Beteendeproblem och behandlingshem: vem får hjälp och hur?

Vad är ett behandlingshem?

Ett behandlingshem är en verksamhet som erbjuder vård och stöd dygnet runt i en öppen samhällsmiljö, bemannad av yrkesverksamma inom psykisk hälsa. Behandlingen kan omfatta utredning, beteendemodifikation, intensiv eller specialiserad terapi, läkemedelsbehandling, specialkost, psykiatrisk rehabilitering, samtal, stöd och krishjälp.

Vem vänder sig behandlingshem till?

Behandlingshem tar emot en bred och varierad grupp människor: barn, ungdomar, unga vuxna och vuxna med psykisk ohälsa. Verksamheten riktar sig till personer med en historik av emotionella, beteendemässiga och psykiatriska svårigheter som har lett till problem i skolan, i hemmet eller i samhället. Även personer som tidigare vårdats inom psykiatrin, har problem med missbruk, drabbats av hjärnskada eller lever med intellektuell funktionsnedsättning kan få hjälp här.

Vanliga målgrupper och deras utmaningar

Missbruk

Personer som vistas på behandlingshem för missbruk upplever ofta ett intensivt begär efter droger och uppvisar tvångsmässigt drogrelaterat beteende. De kämpar med suget att återgå till användning, även när det riskerar allvarliga konsekvenser för hälsa, relationer och livssituation.

Barn

Beteendeproblemen hos barn på behandlingshem varierar kraftigt. Många barn uppvisar högriskbeteenden, exempelvis att skada eller hota andra, förstöra egendom, ljuga eller stjäla, samt utbrott av ilska, gräl, fientlighet, substansbruk och tidig sexuell aktivitet.

Psykisk ohälsa

Många behandlingshem tar emot personer som har fått en psykiatrisk diagnos. Problembeteendena kan innebära risk för att personen skadar sig själv eller andra. Övriga beteenden varierar beroende på vilken psykisk sjukdom som ligger bakom.

Intellektuell funktionsnedsättning

Behandlingshem tar ofta emot personer med dubbel diagnos, det vill säga både intellektuell funktionsnedsättning och psykiatrisk störning. I en studie från 2008, publicerad i tidskriften Research in Developmental Disabilities, fann forskarna Even Myrbakk och Stephen von Tetzchner att depression hos deltagare med svår eller grav intellektuell funktionsnedsättning kopplades till skrik och aggressivitet, medan deltagare med lindrig eller måttlig funktionsnedsättning i stället visade självskadebeteende.

Sammanfattning

Komplexa kliniska tillstånd och skilda intellektuella och utvecklingsrelaterade behov ger upphov till många olika beteenden i behandlingsmiljöer. Det finns därför ett brett spektrum av behandlingshem, alla utformade för att främja utveckling och förändring – trots de specifika behandlingsutmaningar som varje person och situation medför.