Schizofreni är en psykisk störning som kännetecknas av flera avvikelser i upplevelsen av verkligheten. I Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) beskrivs fem olika undertyper av schizofreni. Den mest kända av dessa är paranoid schizofreni.
Den paranoida typen av schizofreni skiljer sig från övriga typer framför allt genom att patienten upplever uttalade vanföreställningar och hallucinationer, men samtidigt har mindre benägenhet att uppvisa tankestörningar, desorganiserat beteende eller så kallad "affektiv plattning" – en brist eller minskning av det emotionella svaret.
Paranoid schizofreni innebär ofta, men inte alltid, auditiva hallucinationer, det vill säga att personen hör röster, liksom visuella hallucinationer där saker och ting ses som inte finns i verkligheten.
De vanföreställningar som orsakas av paranoid schizofreni handlar ofta om att den drabbade är övertygad om att han eller hon förföljs eller är ett mål för andra människor. Sinnet feltolkar upplevelser, och den drabbade fortsätter ofta att tro att han eller hon förföljs, även när det finns tydliga bevis som talar emot detta.
Personer med paranoid schizofreni är benägna att drabbas av ångest, snabb uppkommen ilska och emotionell distans. De tenderar även att vara nedlåtande mot andra och kan bete sig verbalt – ibland till och med fysiskt – konfrontativt. Självskade tankar och självmordsbeteende kan också förekomma, antingen till följd av vanföreställningarna eller av förtvivlan över själva sjukdomen.
Det finns idag ingen botande behandling för schizofreni. Symtomen hanteras dock vanligtvis med en kombination av läkemedel, psykoterapi och elektrokonvulsiv terapi. Under intensiva krisperioder kan vård på sjukhus behövas för att ge patienten trygghet och stabilisera tillståndet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online