1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Schizofreni eller psykotisk depression – så skiljer du dem åt

Ny forskning och studier av hjärnan har visat att schizofreni och psykotisk depression är två nära besläktade psykiska sjukdomar – både när det gäller symtomen och hur de kemiskt yttrar sig i hjärnan. Trots detta finns det tydliga drag som skiljer de båda diagnoserna åt.

Symtomen vid schizofreni och psykotisk depression kan alltså likna varandra, men det rör sig om två helt olika tillstånd som kräver olika behandling.

Gemensamma drag

Personer som diagnostiserats med psykotisk depression uppvisar ofta symtom som hallucinationer, vanföreställningar och paranoia. Detta är symtom som även är vanliga hos personer med flera former av schizofreni. För båda sjukdomarna gäller dessutom att en familjehistoria med sjukdomen ökar risken att själv insjukna.

Viktiga skillnader

Den största skillnaden ligger i sjukdomsinsikten. Till skillnad från personer med schizofreni vet de flesta som lider av psykotisk depression att deras hallucinationer eller vanföreställningar inte motsvarar verkligheten. Många människor med schizofreni tror däremot att det de hör eller ser är verkligt. Dessutom upplever inte personer med schizofreni nödvändigtvis någon depression, vilket alltid ingår i bilden vid psykotisk depression.

Riskfaktorer

Riskfaktorerna skiljer sig också åt mellan de två diagnoserna. Vid psykotisk depression kan bland annat onormal sköldkörtelfunktion, hiv-infektion, vissa receptbelagda läkemedel samt biverkningar av vissa substanser spela roll. När det gäller schizofreni pekar forskningen på faktorer som virusexponering under fostertiden, undernäring under uppväxten samt missbruk av narkotika.

Behandling

Patienter med psykotisk depression behandlas oftast med en kombination av antipsykotiska läkemedel och antidepressiva medel, för att angripa både de psykotiska och de depressiva symtomen. Elektrokonvulsiv terapi (ECT) har också visat god effekt, men används normalt bara som ett andra alternativ om läkemedelsbehandlingen inte ger resultat. Patienter med schizofreni får däremot vanligtvis enbart antipsykotiska läkemedel, ofta i kombination med stödjande samtal.

Prognos

Schizofreni är i regel en kronisk sjukdom som kräver livslång hantering genom läkemedel och terapi. Psykotisk depression har en betydligt ljusare prognos: den kan ofta behandlas framgångsrikt inom ett år, och fullständig återhämtning är möjlig med hjälp av läkemedel och/eller samtalsterapi.

Sammanfattningsvis kan sägas att de två sjukdomarna, trots liknande symtom, skiljer sig åt i fråga om sjukdomsinsikt, riskfaktorer, behandlingsmetoder och prognos. En korrekt diagnos är därför avgörande för att patienten ska få rätt vård i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online