Enligt Merck Manuals är schizofreni den nionde största orsaken till funktionsnedsättning i världen och står för cirka 2,5 procent av alla sjukvårdskostnader i USA. Sjukdomen är faktiskt vanligare än multipel skleros och Alzheimers sjukdom.
Paranoid schizofreni är en undergrupp av schizofreni som kännetecknas av att personen är helt upptagen av overkliga föreställningar (vanföreställningar) och hör saker som inte finns (auditiva hallucinationer). När dessa vanföreställningar och hallucinationer blir extremt verkliga för den drabbade är det mycket svårt för hen att inse att hen har ett problem. Därför kan personer med paranoid schizofreni vara utmanande att bemöta – men det är absolut inte omöjligt.
Undvik att ställa dig framför personen, eftersom det kan uppfattas som konfrontativt. Ställ dig istället bredvid hen – den positionen ger hen känslan av att ni är på samma sida och betraktar den "fientliga" världen genom liknande ögon. Undvik dessutom direkt ögonkontakt, eftersom det kan få hen att känna sig genomborrad och ännu mer obekväm och paranoid.
Använd indirekta ord som "han", "hon" eller "de" istället för "jag" och "du". Ett sådant språk är mindre personligt och riktar sig mot mer allmänna frågor utanför personen. Försök inte tvinga fram din synpunkt; identifiera dig istället med hen och se till att dina attityder och beteenden stämmer överens med hens. Är hen till exempel arg över något, visa då att du också är arg – det får hen att känna sig förstådd.
När hen befinner sig i ett paranoidt tillstånd ska du inte försöka resonera eller konfrontera hen om hens föreställningar. Personen är då inte rationell, och chansen är stor att du inte når fram.
Anslut till den misstro mot världen som hen bär på och acceptera hens verklighet som din egen. Under ett paranoidt episod känner sig personen överväldigad av livets stress och effekterna av sina psykotiska symtom. Försök att hitta åtminstone en trovärdig aspekt av hens paranoia, så att ni kan komma överens om något hen säger.
Mayo Clinic betonar att personen bör få behandling om hen blir psykotisk. Hen kan dock förneka sin sjukdom och vägra vård. Om hen utgör en fara för sig själv eller för andra kan hen läggas in ofrivilligt på en sluten vårdavdelning.
Dela dina egna upplevelser med personen och använd konkreta exempel – till exempel rebellperioder eller misslyckanden – för att hjälpa hen att inse att sjukdomen inte ligger bakom alla hens problem. Se till att dina erfarenheter är jämförbara med hens, och undvik överstimulerande ämnen som sexuella problem.
Lär dig känna igen när personen behöver sällskap och när hen behöver vara ifred. Överdrivet prat och aktivitet, försök till emotionell närhet samt frågor om hens symtom kan nämligen utlösa en psykos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online