
När de flesta hör ordet "schizofreni" tänker de automatiskt på delade personligheter, men det stämmer inte. Schizofreni är en komplex psykisk sjukdom som oftast debuterar under tonåren eller i unga vuxna år. Sjukdomen innebär ofta uttalad paranoia, vilket tydligt speglas i de symtom som beskrivs nedan.
The National Institute of Mental Health (NIMH) delar in symtomen i tre övergripande kategorier: positiva symtom, negativa symtom och kognitiva symtom.
De positiva symtomen är ofta de som anhöriga och vänner lättast lägger märke till hos patienten. De kan dessutom variera kraftigt – närvarande ena dagen och borta nästa.
Begreppet "negativa" beskriver denna grupp symtom ganska träffsäkert, eftersom de främst handlar om hur patienten känner sig snarare än vad hen upplever.
Dessa symtom upptäcks oftast av läkaren genom olika tester och undersökningar. Patienten kan ha svårt att fatta beslut och att koncentrera sig. Minnesproblem är också vanligt, vilket kan påverka arbetsförmågan avsevärt.
Kognitiva symtom är kanske några av de tyngsta att bära på, eftersom omgivningen ofta inte förstår vad som pågår – medan patienten själv upplever allt som om hen vore helt ensam.
I början kan omgivningen lägga märke till att patienten inte är sig själv. Förändringen sker ofta gradvis över tid, och personer som står patienten nära brukar kunna se dessa förändringar tidigt.
Det är oerhört viktigt att familj och vänner har tålamod med den sjuke, eftersom stöd och stabilitet spelar en avgörande roll. Även om patienten kan känna paranoian av att "andra är ute efter hen" kan familjens stöd göra enorm skillnad, även under dessa perioder.
Läkaren kan ordinera mediciner beroende på hur allvarlig sjukdomen är. Att ta en dag i taget, lära sig vilka situationer som kan förstärka vissa beteenden och veta när det är dags att kontakta läkare är alla viktiga delar i hanteringen av sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online