
Att kunna känna igen schizofreni tidigt är ovärderligt när du vill hjälpa en vän eller närstående. Det är avgörande att en person med schizofreni får en diagnos i tid, behandlas av läkare och följer sin behandlingsplan noggrant. Om du misstänker att någon i din närhet har schizofreni ska du se till att hen får hjälp omedelbart.
Tidiga varningstecken kan ofta vara subtila: social tillbakadragenhet, svårigheter att koncentrera sig, försämrad skol- eller arbetsprestation samt ovanligt starka känslor eller likgiltighet. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre blir prognosen.
Leta efter symtom på schizofreni hos män från tonåren upp till 25 års ålder. Kvinnor diagnostiseras oftast mellan 25 och 30 års ålder. Även om personer i andra åldrar kan drabbas är detta den typiska åldersgruppen för diagnos.
Undersök om det finns schizofreni i släkten. Vem som helst kan insjukna, men sjukdomen är delvis ärftlig och förekommer i familjer. Har någon i din familj schizofreni ökar risken att även du drabbas.
Var uppmärksam på tecken på ett förvirrat perspektiv. Personer med schizofreni uppfattar inte världen på samma sätt som andra, vilket gör att deras bild av omgivningen blir snedvriden. Det kan visa sig som ovanliga tankemönster och oroande beteenden.
Fråga personen om hen har upplevt hallucinationer. Hen kanske inte vet det själv, eftersom upplevelserna kan kännas helt verkliga. Beskriver hen något som låter som en hallucination bör du anteckna detaljerna, till exempel i en kalender, så att du kan informera läkaren eller vårdpersonalen.
Hörsammar din närstående om hen nämner att hen hör röster. Be hen beskriva rösterna och försök bedöma om hen verkligen hört något yttre ljud eller om det rör sig om ett symtom på schizofreni.
Notera tecken på vrångbilder. Många personer med schizofreni tror att saker händer runt dem som egentligen inte gör det. De kan anklaga andra för att läsa deras tankar, tro att de är förföljda eller att det finns en konspiration mot dem. Vanföreställningarna kan också få dem att misstänka att andra använder någon form av tankekontroll.
Leta efter ovanligt socialt beteende. Personen kanske undviker kontakt med andra och inte svarar på normal emotionell stimulans, till exempel glädje, sorg eller uppskattning.
Det finns flera olika typer av schizofreni. Misstänker du att du själv eller en närstående kan ha sjukdomen ska du kontakta vården omedelbart. En läkare kan göra en psykiatrisk utredning och snabbt fastställa eller utesluta diagnosen.
Paranoid schizofreni kan i vissa fall vara farlig, både för den drabbade och omgivningen – sök då akut medicinsk hjälp.
Behöver du stöd i att hantera en situation med en person som har schizofreni kan du vända dig till vården eller patientorganisationer för råd och resurser. Genom att känna igen symtomen tidigt ger du din vän eller närstående bästa möjliga förutsättning för behandling och återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online