
Mentala störningar klassificeras efter hur allvarligt de påverkar sinnet förmåga att fungera normalt. Schizofreni räknas som en psykos, vilket är ett av de mest funktionsnedsättande tillstånden inom psykiatrin. Bipolär sjukdom med manisk depression hör däremot till kategorin stämningssjukdomar. När dessa två tillstånd förekommer samtidigt upplever individen symtom från båda diagnoserna, vilket gör både diagnostik och behandling betydligt mer komplicerade.
Schizoaffektiv sjukdom är en psykisk sjukdom där symtom på både schizofreni och bipolär sjukdom förekommer i ungefär samma grad. Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) är den korrekta diagnosen för detta tillstånd just schizoaffektiv sjukdom. De typiska symtomen omfattar hallucinationer, vanföreställningar och störd tankeverksamhet i kombination med episoder av svår depression och/eller mani. Eftersom personen visar symtom från två olika diagnoskategorier blir det ofta svårt för vården att ställa rätt diagnos.
Personer med schizoaffektiv sjukdom upplever ett samspel mellan symtom från både schizofreni och bipolär sjukdom. Bipolär sjukdom kännetecknas av episoder av djup depression som följs av perioder av mani, det vill säga extrem eufori och överaktivitet. Personer med schizofreni kan å andra sidan uppleva allt från hallucinationer till paranoia, vanföreställningar eller förvirrat tänkande.
En viktig detalj vid schizoaffektiv sjukdom är att det måste finnas en period på minst två veckor då endast psykotiska symtom förekommer, utan några tecken på mani eller depression. Om en sådan remission av stämningssymtomen aldrig inträffar, är det inte fråga om schizoaffektiv sjukdom utan snarare om schizofreni med inslag av stämningspåverkan.
Eftersom schizoaffektiv sjukdom kombinerar drag från både en psykos och en stämningssjukdom följer ett flertal symtom med tillståndet:
Behandlingen av schizoaffektiv sjukdom kräver att båda symtomgrupperna – de som hör till schizofrenin och de som hör till den bipolära sjukdomen – behandlas samtidigt. Svårighetsgraden och typen av symtom avgör vilken behandlingsplan som behövs. Läkemedelsbehandling och psykoterapi utgör de traditionella huvudpelarna i vården.
Bland läkemedlen används antipsykotika, stämningsstabiliserare och antidepressiva preparat. Psykoterapin hjälper individen att utveckla strategier för att hantera störda tankemönster samt att bättre klara av episoderna av mani och depression. Många patienter har också nytta av social färdighetsträning och stöd från anhöriga som fått utbildning om sjukdomen.
Den exakta orsaken till schizoaffektiv sjukdom är fortfarande okänd. Vissa teorier pekar på kemiska obalanser i hjärnan, medan andra misstänker att komplikationer vid graviditet eller förlossning – exempelvis virusinfektioner eller undernäring – kan spela en roll.
En mer aktuell teori, som presenterades i Johns Hopkins Neurology & Neurosurgery Journal vintern 2004, har identifierat en specifik uppsättning kromosomer som möjlig orsak. Ett forskarteam ledat av Dr. Jason Potash genomförde studier där kromosomsammansättningen hos personer med bipolär sjukdom respektive schizofreni visade specifika genetiska markörer kopplade till vardera tillstånd. Forskarteamets mål är att hitta ytterligare en markör som förekommer i både schizofreni- och bipolärprofiler, vilket skulle kunna förklara varför de två sjukdomarna ibland överlappar varandra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online