Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som gör att den drabbade har svårt att tolka verkligheten på ett fungerande sätt. Personer med schizofreni lider ofta av känslomässig obalans, vanföreställningar, hallucinationer och oorganiserat tänkande. Sjukdomen går idag inte att botas helt, men den kan hanteras effektivt genom en kombination av läkemedel och psykoterapi.
Enligt Mayo Clinic slutar många personer med schizofreni med sin behandling så snart de börjar må bättre, vilket ofta leder till återfall. Därför är kontinuitet och konsekvens i behandlingen den allra viktigaste framgångsfaktorn. Här går vi igenom de vanligaste behandlingsformerna vid schizofreni.
Antipsykotiska läkemedel är den mest använda behandlingen mot schizofreni. Traditionellt har läkare förskrivit preparat som haloperidol (Haldol), flufenazin och tioridazin. En nackdel med dessa äldre läkemedel är risken för tardiv dyskinesi – ett tillstånd som kännetecknas av ofrivilliga ryckningar, tics och vissa ansiktsrörelser.
Nyare generationens läkemedel kallas atypiska antipsykotika. Vanliga exempel är risperidon, klozapin, quetiapin, olanzapin, aripiprazol, ziprasidon och paliperidon. Fördelen är att de i betydligt mindre utsträckning orsakar tics och ryckningar. Å andra sidan kan de öka risken för diabetes, högt kolesterol och viktuppgång, vilket innebär att patienten behöver regelbundna hälsokontroller under pågående behandling.
Läkemedelsbehandling kombineras ofta med terapi. Målet med individuell terapi är att hjälpa personen med schizofreni att lära sig hantera de utmaningar som sjukdomen medför i vardagen. Terapi kan även stärka relationsförmåga och kommunikationsfärdigheter, vilket förbättrar livskvaliteten avsevärt.
Familjeterapi rekommenderas ofta, eftersom ett starkt stödnätverk spelar en avgörande roll för tillfrisknandet. Anhöriga behöver dessutom kunskap om sjukdomen för att kunna upptäcka varningstecken i tid, veta när de ska kontakta läkare och hjälpa den sjuke att hålla sig kvar i behandlingsplanen.
Rehabiliteringsinsatser hjälper patienter att träna upp viktiga färdigheter för det dagliga livet, exempelvis personlig hygien, kommunikation och matlagning. Rehabiliteringen kan också ge stöd i att hitta ett arbete samt boendelösningar som möjliggör ett mer självständigt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online