Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som enligt National Institute of Mental Health drabbar ungefär 1 procent av befolkningen i USA. Det är inte ovanligt att personer med sjukdomen hör röster eller tror att andra planerar emot dem. Även om schizofreni kan kontrolleras med läkemedel går den inte att botas, och trots behandling kan vissa kvarvarande symtom kvarstå under lång tid.
Positiva symtom på schizofreni inkluderar vanföreställningar, hallucinationer, klumpighet, ofrivilliga rörelser, desorganiserat tänkande och förvirrat tal. Negativa symtom omfattar förlorat intresse för livet, svårigheter att påbörja och fortsätta planerade aktiviteter samt bristande lust att prata med andra. Patienter med schizofreni visar ofta platta känslor och talar med monoton röst.
Kognitiva symtom innefattar koncentrationssvårigheter, minnesproblem samt svårigheter att förstå information och fatta beslut. Dessa symtom behöver inte vara ständigt närvarande, och alla patienter upplever inte nödvändigtvis alla symtom – bilden varierar från person till person.
Ordet "schizofreni" kommer från grekiskan och betyder bokstavligen "delad själ". På grund av denna översättning tror många felaktigt att personer med schizofreni har flera personligheter. Dissociativ identitetsstörning, tidigare kallad multipel personlighetsstörning, är en helt separat diagnos som normalt inte har något samband med schizofreni.
Även om ingen definitiv orsak till schizofreni har identifierats tror forskare att sjukdomen uppstår genom en kombination av miljömässiga, psykologiska, genetiska och biologiska faktorer. Schizofreni verkar gå i vissa familjer – har en av dina föräldrar schizofreni är risken cirka 10 procent att även du utvecklar sjukdomen.
Om du misstänker att du kan ha schizofreni kommer läkaren att göra en grundlig fysisk undersökning, gå igenom din fullständiga sjukhistoria och be dig beskriva dina symtom. I vissa fall kan fysiska orsaker ligga bakom schizofreniliknande symtom, och därför vill läkaren säkerställa att du faktiskt har schizofreni innan behandlingen påbörjas. En datortomografi (CT) kan beställas för att utesluta en hjärnsjukdom.
Om läkaren misstänker schizofreni remitteras du vidare till en psykiater, det vill säga en läkare specialiserad på psykiska störningar. Psykiatern diskuterar dina symtom med dig, noterar hur många positiva, negativa och kognitiva symtom du uppvisar, och ställer diagnosen utifrån dina symtom samt observationer av ditt beteende.
Antipsykotiska läkemedel ordineras vanligtvis vid schizofreni. Dessa läkemedel måste tas under resten av livet, även när du börjar må bättre, annars återkommer symtomen. Eftersom antipsykotiska läkemedel ökar risken för högt kolesterol, högt blodtryck och diabetes ordineras oftast den lägsta effektiva dosen för att minska risken för dessa biverkningar.
Psykoterapi, eller samtalsterapi, är en viktig del av behandlingsplanen och kan hjälpa dig att hantera de vardagsproblem som dina symtom medför. Har du en familj rekommenderas ofta familjeterapi som komplement till individuell terapi. Familjeterapi kan hjälpa dina anhöriga att känna igen när dina symtom förvärras och ge dem bättre verktyg att hantera din sjukdom i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online