Hur uppstår schizofreni? Vanliga orsaker och riskfaktorer

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar hur en person tänker, känner och agerar. Sjukdomen debuterar oftast i slutet av tonåren eller i tidig vuxen ålder och kan göra det svårt att skilja mellan verklighet och fantasi. De exakta orsakerna till schizofreni är inte helt kartlagda, men forskningen visar att en kombination av genetiska, miljörelaterade och psykologiska faktorer ligger bakom.

Genetiska faktorer

Schizofreni har en tydlig ärftlig komponent, vilket innebär att risken att utveckla sjukdomen ökar om en nära släkting har den. Har båda föräldrarna schizofreni är risken betydligt högre än i befolkningen i övrigt. Det är dock viktigt att komma ihåg att ärftlighet aldrig är en garanti – många med schizofreni i familjen utvecklar aldrig sjukdomen, och de flesta som drabbas har ingen känd familjehistoria.

Miljöfaktorer

Vissa yttre omständigheter kan öka risken för att schizofreni utvecklas, särskilt hos personer som redan har en genetisk sårbarhet. Exempel på sådana faktorer är:

• Exponering för vissa gifter eller infektioner under graviditet eller tidig barndom
• Komplikationer vid födseln, exempelvis syrebrist
• En svår eller traumatisk uppväxt, såsom övergrepp, försummelse eller stora förluster
• Användning av vissa droger, särskilt cannabis och hallucinogena ämnen som LSD, framför allt i unga år
• Hög stressnivå och stora livsförändringar

Psykologiska faktorer

Också individuella psykologiska egenskaper kan bidra till sjukdomens utveckling, till exempel:

• Låg självkänsla och negativ självbild
• Benägenhet att lätt bli stressad
• Svårigheter att hantera förändringar och motgångar
• Tendens till misstänksamhet eller ovanliga tankeinnehåll

Ingen enskild orsak

Schizofreni är en komplex sjukdom utan en enda tydlig orsak. Den mest accepterade förklaringen är den så kallade sårbarhetsmodellen: sjukdomen uppstår när en genetisk sårbarhet möter belastande miljö- eller livshändelser. Även obalans i hjärnans signalsubstanser, särskilt dopamin, tros spela en viktig roll.

När ska du söka hjälp?

Om du misstänker att du själv eller någon närstående uppvisar symtom på schizofreni, exempelvis hallucinationer, vanföreställningar eller social tillbakadragenhet, är det viktigt att söka professionell hjälp så tidigt som möjligt. En läkare eller psykolog kan göra en bedömning och rekommendera lämplig behandling. Med tidig insats i form av medicinering och samtalsterapi har många goda möjligheter att leva ett fungerande och meningsfullt liv.