Ungefär en procent av befolkningen i USA lever med schizofreni, ett psykiskt tillstånd som gör det svårt att fungera i vardagen. Detta enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health (NIMH). Idag finns ingen botande behandling för schizofreni, men symtomen kan lindras för många patienter genom en kombination av antipsykotiska läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT handlar om att utveckla nya sätt att tänka och agera i vardagen.
Schizofreni är en kronisk psykisk sjukdom. De exakta orsakerna är inte helt klarlagda, men ärftlighet, miljöfaktorer och en obalans i hjärnans signalsubstanser kan alla bidra till sjukdomens utveckling.
Schizofreni kännetecknas av positiva, negativa och kognitiva symtom. Positiva symtom är de som hör samman med psykos, det vill säga en förlorad kontakt med verkligheten. Hit räknas hallucinationer, som att höra röster eller se saker som inte finns där, samt vanföreställningar – falska, irrationella eller osanna övertygelser. Andra positiva symtom är rörelsestörningar samt desorganiserade tankar och tal.
Negativa symtom avser problem med normal funktion. Personer med schizofreni kan framstå som känslomässigt platta, visa olämpliga känslouttryck eller ha svårt att kommunicera. Kognitiva symtom innefattar minnesproblem, koncentrationssvårigheter samt svårigheter att använda ny information för att lösa problem eller fatta beslut.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en form av psykoterapi som används för att behandla en rad olika psykiska tillstånd, bland annat schizofreni, depression och ångestsyndrom. Enligt NIMH fokuserar KBT på tankar och beteenden.
KBT syftar inte till att bota schizofreni, utan till att hjälpa patienten att lära sig nya strategier för att hantera sin sjukdom. Den beteendeinriktade delen av terapin hjälper dessutom patienten att träna upp sociala färdigheter och kommunikationsförmåga.
I den kognitiva beteendeterapin kan personen med schizofreni bland annat lära sig att ignorera rösterna i sitt huvud och att kritiskt pröva hur verkliga sina upplevelser och perceptioner är. Forskning som publicerades i American Journal of Psychiatry år 2006 visar att KBT i kombination med antipsykotisk medicinering utgör en lämplig standardvård för personer med schizofreni.
Symtomen vid schizofreni kan delvis kontrolleras med antipsykotiska och atypiska antipsykotiska läkemedel. Exempel på traditionella antipsykotika är Torazin (klorpromazin) och Haldol (haloperidol), medan Risperdal, Zyprexa och Seroquel är exempel på atypiska antipsykotika.
Med tiden kan antipsykotiska läkemedel ge oönskade biverkningar, bland annat rörelsestörningar som tardiv dyskinesi. Atypiska antipsykotika kan i stället orsaka biverkningar som metabola förändringar och viktuppgång.
Antipsykotiska läkemedel kan hjälpa till att hålla symtomen under kontroll, så att de inte stör terapisessionerna. Enligt NIMH har personer med schizofreni som regelbundet deltar i någon form av psykosocial behandling, såsom kognitiv beteendeterapi, större benägenhet att följa sin medicinering, mindre risk för återfall i symtom och mindre behov av vård på sjukhus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online