
Vissa sjukdomsförlopp och patogener som förekommer hos patienter på sjukhus och hos boende på långtidsvårdsenheter kräver särskild uppmärksamhet för att smitta inte ska spridas till vårdpersonal eller andra patienter. Riktlinjer för kontakt- och isoleringsåtgärder ingår i varje vårdenhets smittskyddsarbete och bygger på rekommendationer från Centers for Disease Control and Prevention (CDC). I Sverige motsvaras dessa av Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer. Riktlinjerna omfattar allmänna försiktighetsåtgärder samt rutiner vid kontaktsmitta, droppsmitta och luftburen smitta.
Allmänna försiktighetsåtgärder, ofta kallade standardförsiktighetsåtgärder, ska tillämpas vid vård av alla patienter oavsett diagnos. De gäller alltid när det finns risk för kontakt med blod, kroppsvätskor, sekret, exkrementer eller kontaminerade föremål. Till åtgärderna hör noggrann handtvätt, att engångshandskar tas på före kontakt med patienter eller smittat material samt att munskydd, ögonskydd och skyddsrock används vid ingrepp eller när kroppsvätskor kan stänka. Riktlinjerna omfattar även säker hantering av kanyler, skalpeller och andra vassa instrument i vårdmiljön.
Utöver de allmänna åtgärderna införs kontaktförsiktighetsåtgärder när en patient har eller misstänks ha en infektion som kan spridas via direkt eller indirekt kontakt med patientens hud eller kropp. Patienten placeras då i enkelrum eller tillsammans med patienter som har samma diagnos. En skylt med anvisningar bör sättas upp utanför rummet och på den utrustning som endast får användas till patienten, så att alla som vistas i området får tydliga instruktioner. Besökare och vårdpersonal ska ta på personlig skyddsutrustning – skyddsrock och handskar – innan de går in i rummet och ta av den direkt vid utgången. God handhygien och korrekta tvättrutiner ska dessutom följas efter varje vistelse i patientrummet.
Droppsmittsåtgärder ska aktiveras när en patient har eller misstänks ha en luftvägsinfektion eller ett annat tillstånd, exempelvis influenza eller bakteriell hjärnhinneinflammation (meningit), som kan spridas genom inandning av mikroorganismer i små vätskedroppar som patienten andas ut. Patienten bör placeras i enkelrum eller tillsammans med patienter som har samma tillstånd, med minst en meters avstånd mellan sängarna. Besökare ska informeras om åtgärderna i förväg och uppmanas att bära munskydd under besöket eller när de befinner sig närmare än en meter från patienten.
En patient som har eller misstänks ha en infektion som tuberkulos, röda hund eller vattkoppor kan överföra sjukdomen till andra via luften. Precis som vid kontakt- och droppsmittsåtgärder krävs isolering i enkelrum, men rummet måste dessutom vara utrustat med system för negativt lufttryck, luftväxlare och HEPA-filtrering i ventilationskanaler och ventilationssystem. Dörren till rummet ska hållas stängd, och särskilda andningsskydd måste användas för att förhindra inandning av smittbärande luft under vistelsen. Endast behörig personal bör ha tillträde till rummen, och patienten ska inte flyttas ut annat än när det är absolut nödvändigt.
Genom att konsekvent tillämpa dessa fyra nivåer av försiktighetsåtgärder kan vården effektivt bryta smittkedjor, skydda sårbara patienter och skapa en säkrare arbetsmiljö för personalen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online