
Med händelser som reaktorexplosionen i Tjernobyl, olyckan på Three Mile Island eller efterskalvet av jordbävningen vid kärnkraftverket i Fukushima är det helt naturligt att människor oroar sig för behovet av kärnkraftverk och produktionen av radioaktiva material. Men det finns en annan sida av myntet som sällan får lika mycket uppmärksamhet: kärnmedicinen. Denna gren av sjukvården specialiserar sig på användningen av medicinska isotoper – små mängder radioaktiva ämnen framställda ur kärnmaterial – och spelar en avgörande roll i diagnostik och behandling av en lång rad sjukdomar.
Medicinska isotoper används för att identifiera ett brett spektrum av sjukdomar och främmande vävnader i kroppen. Med hjälp av specialutrustning förs små doser radioaktiva material in i kroppen, varpå deras väg spåras med avancerad bildgivande teknik. Detta gör det möjligt att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, vilket i sin tur öppnar för snabbare och mer effektiva behandlingar.
En viktig fördel med medicinsk isotopbildning är att tekniken kan identifiera sjukliga förändringar i både ben och mjukvävnader – något som inte är möjligt med traditionell röntgen.
När en sjukdom som cancer väl har konstaterats kan radioaktiva material även användas för att bekämpa den. Vid strålbehandling utnyttjas energin från radioisotoperna för att döda sjuka celler, samtidigt som den omgivande friska vävnaden bevaras så långt som möjligt.
Behandlingen kan ges på flera olika sätt beroende på cancertyp samt vilka organ och vävnader som drabbats. Omfattningen är betydande: enbart år 2010 diagnostiserades fler än 1,5 miljoner amerikaner med cancer, enligt American Cancer Society – vilket ger en bild av hur många patienter som kan ha nytta av dessa behandlingsmetoder.
Cancer är inte den enda sjukdom som kan diagnosticeras och behandlas med hjälp av radioaktiva material. Även patienter med hjärt- och kärlsjukdomar gynnas av medicinska isotoper. Till exempel används radioaktiv behandling för att förhindra att artärer täpps till igen efter ballongvidgning (angioplastik).
Som vid cancer är antalet drabbade slående. Enligt American Heart Association drabbas cirka 795 000 amerikaner av stroke varje år – ytterligare ett skäl till varför radioaktiva material behövs inom vården.
Under de senaste åren har strålterapi också prövats som ett sätt att rikta in sig på hiv-infekterade celler och eliminera dem. Metoden anses ännu inte vara ett botemedel, men resultaten från tester och forskning på möss har hittills varit positiva, enligt ett nyhetsbrev publicerat av Baylor College of Medicine.
Den stora frågan är huruvida behandlingen fungerar på människor och vilka biverkningar strålterapin kan få hos patienter med hiv. Trots dessa okända faktorer är varje steg mot en möjlig behandling av en global pandemisk sjukdom viktigt för den medicinska vetenskapens utveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online