Datorer har genomgripande förändrat hur vården arbetar och hur vårdpersonal dokumenterar medicinska fynd. I stället för anteckningar på pappersjournaler kontrollerar personalen numera ett digitaliserat journalsystem som samlar alla aspekter av patientens historik, genomförda åtgärder och läkemedel. Trots de stora fördelarna kan nätverksanslutna system medföra verkliga och ibland allvarliga risker inom hälso- och sjukvården.
Säkerheten är avgörande inom vården. Patienterna måste kunna lita på att deras journaler är skyddade och inte kan granskas av vem som helst. För kändisar, politiker och näringslivsledare innebär det ofta även skydd mot nyfiken media. Även de bästa säkerhetsåtgärderna eliminerar dock inte riskerna helt. Någon kan oavsiktligt lämna en fil öppen, en hackare kan ta sig in i systemet eller en anställd kan mutas till att lämna ut ett lösenord. Säkerheten kan också äventyras om personalen inte strikt följer gällande säkerhetsrutiner, eller om systemet nås via en offentlig eller på annat sätt oskyddad dator.
När journaler fördes på papper var en tjuv tvungen att fysiskt ta sig till ett arkivrum – oftast låst – bryta sig in och gå igenom högar av handlingar för att komma åt patientuppgifter. Med nätverksanslutna journalsystem behöver tjuven inte ens närma sig vårdinrättningen. Hittar tjuven en sårbarhet i säkerhetssystemet kan samtliga journaler stjälas med några få tangenttryckningar. Många vårdorganisationers system är dessutom kopplade inte bara till datorer inom den egna verksamheten, utan även till andra vårdinrättningar i hela staden, landet eller världen. Bryts en anläggnings nätverk finns därför risk att flera drabbas samtidigt.
För verksamheter som främst använder pappersjournaler är ett strömavbritt oftast bara ett praktiskt besvär. Digitala journalsystem utsätts dock för allvarliga risker när strömmen går. De flesta sjukhus har reservaggregat, men dessa driver endast de mest kritiska systemen och under en begränsad tid. Ett strömavbrott kan innebära att läkare mitt i en operation inte får tillgång till vital patientinformation. Oväntade avbrott kan dessutom skada filer i journalsystemet, och data som ännu inte säkerhetskopierats kan gå helt förlorade.
Mänskliga misstag kan inträffa när som helst, oavsett vilken metod som används för journalföring. I ett pappersbaserat system skulle ett sådant fel begränsas till en enskild journal. Men när datorerna är nätverksanslutna i hela vårdkedjan förstoras även små fel i patientdata upp, eftersom all vårdpersonal baserar sina beslut på samma information. Ett sådant fel kan leda till felaktig behandling eller felaktiga läkemedelsutskrivningar. Systemfel av det här slaget kan även innebära att försäkringsersättningar nekas patienten.
Utöver dessa klassiska risker har hotbilden utvecklats kraftigt. Lösesekravsmjukvara (ransomware), nätfiske och annan skadlig kod riktas i allt högre grad mot vårdorganisationer världen över, eftersom patientdata är värdefullt på den svarta marknaden. Detta gör kontinuerlig utbildning av personalen, regelbundna säkerhetskopior och uppdaterade rutiner för informationshantering ännu viktigare. Samtidigt ställer lagstiftning som GDPR höga krav på hur personuppgifter skyddas och hanteras inom vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online