En flödescytometer används för att analysera biologiska prover och upptäcka medicinska tillstånd hos patienter. Instrumentet kan undersöka, sortera och karakterisera cellmaterial på mycket kort tid. En flödescytometer består av tre huvudsystem: fluidik, optik och elektronik.
Flödescytometern utvecklades ursprungligen för vetenskaplig och medicinsk forskning, men används idag inom en rad kliniska diagnostiska procedurer. Några områden där tekniken tillämpas är hematologi, blodbankverksamhet, immunologi, onkologi och DNA-analys.
En flödescytometer kan samtidigt analysera fysiska och kemiska egenskaper hos enskilda celler när de passerar en laserstråle i en jämn, cell-för-cell-ström av vätska. Tekniken bygger på ljusspridning och fluorescensmärkta antikroppar som används för att detektera och karakterisera olika cellulära, kromosomala och andra mikroskopiska partiklar. Den insamlade datan presenteras som ett histogram eller ett tvådimensionellt punktdiagram.
Fluidiksystemet, som innehåller flödeskammaren, används för att injicera provet i en vätska som transporterar det mot lasern. Systemet leder cellströmmen genom apparaten så att den passerar optiksystemet för sortering och karakterisering.
Optiksystemet består av linser, lasrar och filter monterade i en optisk bänk. Detta system exciterar provet med laserljus och samlar upp de ljussignaler som avges när provet passerar genom strålen.
Ljussignalerna från optiksystemet omvandlas till elektriska pulser. Dessa pulser översätts sedan till kanalnummer som datorsystemet lagrar för vidare dataanalys.
Tillsammans gör dessa tre system det möjligt för flödescytometern att snabbt och exakt analysera tusentals celler per sekund, vilket gör instrumentet till ett ovärderligt verktyg inom både modern medicinsk diagnostik och forskning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online