Fördelarna med utvecklingsteorier inom omvårdnad

Genom historien har 15 omvårdnadsteoretiker bidragit till den omvårdnadsutvecklingsteori som hjälpt yrket att utvecklas och mogna. Var och en av dessa teoretiker har haft en något olika syn på vad omvårdnad innebär och på det stöd sjuksköterskor ger läkarna, som ansvarar för den övergripande planen för en bättre hälso- och sjukvård. Omvårdnaden har gått från att handla om grundläggande, praktisk vård till att idag fokusera på patientens totala behov – både fysiska och psykiska.

Teorier i allmänhet

Teorier består av sammanhängande begrepp som utformats för att skapa nya sätt att betrakta samma fenomen. De är generella, logiska och bygger på hypoteser som går att testa. När en hypotes väl har prövats lämnar den ofta flera obesvarade frågor som kräver ytterligare utredning.

Ett exempel på en omvårdnadsteori skulle kunna vara att jämföra två patientgrupper: en grupp som får frågan hur de mår varje gång deras vitala parametrar kontrolleras, och en grupp som inte får den frågan. Enligt teorin bör patienterna som tillfrågas om sitt mående återhämta sig snabbare, eftersom de upplever att någon faktiskt bryr sig om dem.

Syftet med teori inom omvårdnadspraxis

Att arbeta utifrån en teori fyller flera viktiga syften inom omvårdnaden. Teorin hjälper sjuksköterskor att beskriva, förklara och förutsäga de erfarenheter de möter i sin dagliga kontakt med patienter. Den bidrar också till att fastställa kriterier mot vilka vården kan utvärderas, vilket i sin tur leder till förbättrad vårdkvalitet.

Dessutom är teorier värdefulla när det gäller att skapa en gemensam terminologi. Med ett gemensamt språk kan sjuksköterskor diskutera en patients vård med övrig vårdpersonal på ett tydligt sätt, så att alla inblandade förstår situationen och arbetar efter samma mål och riktlinjer.

Fördelar med omvårdnadsutvecklingsteori

Vissa teorier anses kunna stärka omvårdnadsyrket genom att ge strukturen i den praktiska verksamheten tydligare form. Detta syns bland annat i analysen av bedömningsdata som samlas in under patientvården. Genom systematiskt insamlad information blir det möjligt att följa upp resultat och kontinuerligt höja vårdens kvalitet.

För att omvårdnadsutvecklingsteorin verkligen ska komma praktiken till nytta bör den tas fram i nära samarbete med de sjuksköterskor som arbetar i vardagen. På så vis säkerställs att teorin speglar verkliga behov. För att uppnå miniminivåer för vårdens kvalitet kan principer och procedurregler härledda ur teorierna vara ett värdefullt stöd, samtidigt som de bidrar till att standardisera och professionalisera omvårdnadsarbetet.