En stamcell är en cell som ännu inte differentierats – det vill säga att den inte har utvecklats till en specialiserad cell med en begränsad men viktig funktion i kroppen. Eftersom stamceller inte har "mognat" kan de dela sig snabbt, och forskare kan styra deras utveckling så att de differentieras till i princip valfri celltyp. Embryonala stamceller kan bli nästan vilken celltyp som helst, medan adulta stamceller endast kan differentieras till ett begränsat antal typer.
Donerade organ och vävnader kommer ofta till ett högt pris: en annan människas liv och en livslång kamp mot organavstötning. Forskare studerar därför om stamceller en dag kan fungera som en förnybar källa till vävnader. Sådana metoder kallas cell- och vävnadsbaserade terapier.
Flera sådana behandlingar används redan rutinmässigt idag. Ett exempel är benmärgstransplantation vid leukemi, där läkare använder kemoterapi och strålning för att döda patientens befintliga benmärg och onormala leukocyter, varefter stamceller från en frisk donator införs för att bygga upp ett nytt, friskt blodbildande system.
Att testa läkemedel på stamceller skulle minska behovet av djurförsök betydligt. Eftersom stamceller är mänskliga celler skulle resultaten dessutom ge en bättre bild av hur effektiva och säkra läkemedlen faktiskt är för människor.
Forskare testar redan idag vissa läkemedel, inklusive cancerbehandlingar, på sjukdomsspecifika stamceller för att avgöra om de är säkra för allmän användning. På sikt hoppas forskarna kunna använda stamceller med full differentieringspotential – alltså celler som kan bilda alla kroppens celltyper – vilket skulle göra det möjligt att testa läkemedel mot ett mycket större antal celltyper.
Eftersom stamceller är föregångarna till alla andra celler i kroppen hoppas forskare kunna använda dem för att studera hur sjukdomar utvecklas över tid. Genom att följa differentieringsprocessen kan man få insikt i hur andra celler delar sig och specialiserar sig, samt vilka kontrollmekanismer som normalt hindrar onormal celldelning.
Om forskarna förstår hur dessa skyddsmekanismer fungerar kan de i framtiden möjligen återinföra eller reparera dem i områden där celltillväxten gått fel – något som skulle kunna leda till nya behandlingar mot cancer och andra sjukdomar.
I USA är en begränsad mängd stamcellsforskning laglig. Den 9 augusti 2001 meddelade president George W. Bush att forskare fick använda federala medel för att bedriva forskning på 60–70 befintliga stamcellslinjer som uppfyllde vissa villkor. Delstaterna Kalifornien och New Jersey har dessutom antagit lagstiftning som ger ytterligare finansiering till stamcellsforskning. För stamceller från vuxna donatorer finns inga motsvarande restriktioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online