Sjukvårdsreformens effekter på sjuksköterskeyrket: Arbetsbelastning, nya roller och möjligheter

I mars 2010 undertecknade president Barack Obama lagen Patient Protection and Affordable Care Act (PPACA), ofta kallad "Obamacare". Det var den största omorganisationen av den amerikanska hälso- och sjukvården sedan Medicare infördes 1965. Reformen påverkar konsumenter, vårdgivare, arbetsgivare, läkemedelsbolag och försäkringsbranschen. Enligt Congressional Budget Office (CBO) beräknas reformen kosta över 900 miljarder dollar under tio år, samtidigt som statsbudgetens underskott minskas med 124 miljarder dollar under samma period.

För sjuksköterskor innebär reformen stora förändringar – både i form av ökad arbetsbelastning och helt nya karriärmöjligheter. Här går vi igenom de viktigaste effekterna på yrkesgruppen.

Ökad arbetsbelastning

PPACA utökar sjukförsäkringsskyddet till miljontals tidigare oförsäkrade amerikaner. Från och med 2014 krävdes nästan alla amerikaner att ha en försäkring – via sin arbetsgivare, genom ett statligt program som Medicaid eller via egen köp – annars hotades de med böter.

Enligt Kaiser Family Foundation var oförsäkrade dubbelt så benägna att undvika läkarmottagningar. Istället sökte de sig till akutmottagningen när deras tillstånd redan hade försämrats. Även om PPACA kan lätta pressen på akutmottagningarna innebär reformen att sjuksköterskor får hantera ett betydligt större patientflöde på mottagningar och sjukhus.

Dessutom slopades egenavgifter och självrisker för förebyggande vård. Det gör att fler patienter söker vård – personer som tidigare skjutit upp besök på grund av kostnaderna. För sjuksköterskorna betyder detta ännu mer att göra i vardagen.

Nurse practitioners – sjuksköterskor med utökade befogenheter

Medan fler amerikaner bokar läkartider råder det stor brist på läkare. En artikel i tidskriften Time från augusti 2009 rapporterade att USA saknade upp emot 30 procent av de primärvårdsläkare som behövdes. PPACA tog hänsyn till denna brist och allokerade medel till att etablera sjuksköterskeledda kliniker, där så kallade nurse practitioners (NP) kan ge primär- och förebyggande vård.

En nurse practitioner är en legitimerad sjuksköterska med masterexamen som genomgått avancerad klinisk utbildning för att vårda ett brett spektrum av patienter. I flera delstater har NPs redan behörighet att diagnostisera och behandla patienter samt skriva ut läkemedel – en utveckling som reformen ytterligare accelererat.

Utökade utbildnings- och karriärmöjligheter

För att främja rekrytering och bibehålla sjuksköterskor inom yrket ökade PPACA finansieringen av sjuksköterskeutbildningen. Detta inkluderar stipendier för kandidat-, magister- och avancerade examina samt återbetalning av studieskulder.

Utöver bättre karriärmöjligheter öppnades även nya arbetsområden inom ramen för reformen:

• Hembesöksprogram: Särskilt utbildade sjuksköterskor gör hembesök hos förstagångsföräldrar med låg inkomst, vilket ger familjerna stöd i en utsatt livsperiod.
• Skolbaserade hälsokliniker: Nya kliniker på skolor erbjuder utökad vård till elever och skapar därmed nya tjänster för sjuksköterskor.

Sammanfattningsvis innebar PPACA en paradigmatisk förändring för det amerikanska sjuksköterskeyrket. Trots högre arbetsbelastning gav reformen yrkesgruppen en starkare position i vårdsystemet, med större ansvar, utökade befogenheter och fler vägar till specialisering.