Därför ligger USA efter inom hälsoteknologi – trots skyhöga sjukvårdskostnader

Hälsoteknologi – så kallad health information technology – har länge setts som en nyckel till säkrare och mer effektiv sjukvård. Ändå ligger USA dramatiskt efter många andra länder när det gäller införandet av digitala journalsystem, och detta trots att landets sjukvårdskostnader är betydligt högre än i andra västerländska nationer. Det konstaterar branschmediet Healthcare IT News.

Kostnaderna – det största hindret

Den absolut största faktorn bakom den svaga acceptansen och det tröga genomförandet är priset. Enligt en undersökning som publicerades i New England Journal of Medicine i mars 2009 kostade övergången till helt elektronisk journalföring i genomsnitt omkring 20 miljoner dollar för ett mindre sjukhus – och upp till hela 200 miljoner dollar för större sjukhus. För många vårdgivare är en sådan investering lätt att skjuta upp, särskilt när avkastningen är svår att mäta på kort sikt.

Läkarnas motstånd mot nya system

En annan central orsak till att elektroniska patientjournaler fått så begränsad spridning på amerikanska sjukhus och kliniker är motståndet bland läkarna. De pekar på flera skäl: de höga kostnaderna, svårigheten att lära sig nya program samt besväret med att jonglera flera olika system i vardagen. I en redan pressad arbetsdag upplever många att digitaliseringen blir en börda snarare än ett stöd.

Saknad av gemensam standard

Den tredje stora orsaken är att det saknas ett självklart mjukvaruval – ingen enskild plattform är kompatibel över hela linjen. Resultatet blir att olika sjukhus, vårdinrättningar och till och med avdelningar inom samma organisation använder skilda metoder och system. Det försvårar informationsutbytet och ökar risken för misstag eller allvarliga förbiseenden som direkt kan äventyra patientsäkerheten.

Vad krävs för att vända trenden?

För att USA ska kunna hämta igen det försprång andra länder tagit krävs en kombination av ekonomiska incitament, bättre utbildning av vårdpersonal och framför allt branschgemensamma standarder som gör att olika system kan kommunicera med varandra. Elektroniska journaler kan minska medicinska fel, effektivisera vården och ge patienterna bättre kontinuitet – men bara om tekniken blir lättillgänglig, användarvänlig och sammanlänkad.