1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så beräknar du riskreduktion – steg för steg

Begreppet "riskreduktion" används för att beskriva hur mycket risken för något minskar när en viss aktivitet eller variabel elimineras ur ekvationen. En forskare kan till exempel ha en hypotes om att människor som arbetar nära kraftledningar löper större risk att drabbas av cancer. För att testa teorin skulle forskaren kunna jämföra risken för cancer hos personer som inte arbetar nära kraftledningar med risken hos dem som gör det. Den här typen av beräkningar används bland annat i kliniska prövningar för att avgöra vilken behandling som är mest effektiv vid bekämpning av sjukdomar.

Det här behöver du

  • Miniräknare

Instruktioner

1. Skapa två grupper

Börja med att dela upp deltagarna i två grupper. Ena gruppen är och fungerar som jämförelsegrund, medan den andra är experimentgruppen. I vårt exempel, där vi undersöker hur närheten till kraftledningar påverkar risken att utveckla cancer, består kontrollgruppen av personer som inte arbetar nära kraftledningar, medan experimentgruppen består av personer som gör det. Kom ihåg att ju större grupperna är, desto mer exakt blir din beräkning.

2. Samla in data

Undersök hur många personer i respektive grupp som har drabbats av cancer. Du får gärna ställa fler frågor till deltagarna för att samla in ett bredare underlag, men tänk på att riskreduktion endast kan beräknas för en variabel åt gången.

3. Beräkna händelsefrekvensen

Räkna ut händelsefrekvensen (event rate) för varje grupp genom att dividera antalet personer som insjuknat i cancer med det totala antalet personer i gruppen. Om exempelvis 5 av 100 personer i kontrollgruppen har insjuknat är händelsefrekvensen 0,05. Har 20 av 100 personer i experimentgruppen insjuknat blir händelsefrekvensen 0,2.

4. Räkna ut riskskillnaden

Subtrahera kontrollgruppens händelsefrekvens (0,05) från experimentgruppens händelsefrekvens (0,2) för att få fram differensen: 0,15. Dividera sedan differensen med kontrollgruppens ursprungliga händelsefrekvens (0,05), vilket ger resultatet 3. I det här exemplet betyder det att risken är tre gånger så hög – alltså 300 procent högre – i gruppen som exponerats för kraftledningarna. Hade experimentgruppen i stället haft lägre risk än kontrollgruppen skulle samma formel ha visat den relativa riskreduktionen, uttryckt i procent.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online