Även om de flesta rehabiliteringssköterskor följer de etiska riktlinjer och kompetenskrav som fastställts av de program och organisationer de arbetar för – liksom de allmänna standarder som gäller för alla inom vården – är den sorgliga verkligheten att vissa inte gör det. Därför har många rehabiliteringsprogram tvingats införa efterlevnadsprogram för att upprätthålla ansvarsskyldighet och kvalitet hos sin personal, samt för att förebygga problem med slöseri, bedrägeri, inkompetens eller övergrepp mot patienter.
Upprätthåll och sprid en tydlig uppsättning standarder för rehabiliteringssköterskor och övrig personal. Inför en regel om "tre varningar" innan uppsägning blir aktuell. Se till att alla anställda fullt ut förstår vilka krav som ställs på dem. Tillåt aldrig att okunskap används som ursäkt.
Utse en efterlevnadsansvarig vid varje enhet eller anläggning. Välj en omtyckt och allmänt betrodd person i en administrativ befattning. Förtydliga att denna person är kontaktperson för alla klagomål som rör kompetens och kvalitet inom omvårdnaden. Se till att samtliga anställda vet vem deras efterlevnadsansvarige är.
Implementera ett anonymt klagomålssystem där det finns möjlighet att både muntligt och skriftligt framföra synpunkter. Inrätta en jourlinje med två separata telefonnummer – ett för patienter och klienter samt ett för anställda – vart och ett med egen telefonsvarare.
Vidta omedelbara åtgärder så snart ett klagomål har rapporterats. Utred alltid alla inkomna ärenden noggrant. Se till att alla anställda är medvetna om att avskedande är ett möjligt resultat när ett berättigat klagomål framförs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online