Kliniska och medicinska journaler är ovärderliga för både patienter och vårdpersonal. De innehåller personuppgifter om patienten samt detaljerad information om sjukdomshistorik, behandlingar och annan känslig och konfidentiell data. Av den anledningen ställer amerikansk federal lagstiftning särskilda krav på hur dessa journaler ska hanteras, för att förhindra intrång i konfidentialitet och personlig integritet.
Två centrala federala lagar syftar till att skydda patienternas integritet – till nytta för både vårdgivare och patienter. Den första är Health Insurance Portability and Accountability Act från 1996 (HIPAA), som reglerar sekretess- och säkerhetskraven kring kliniska journaler. Den andra är Patient Safety and Quality Improvement Act från 2005 (PSQIA), som i stället fokuserar på regler för patientsäkerhet.
För att upprätthålla konfidentialitet och integritet kräver federala föreskrifter att medicinska journaler hanteras enligt fastställda bevarandeplaner. Journalerna omfattar mer än papperskopior och aktkartotek – de kan även innehålla diagnostiska bilder, inspelningar av kirurgiska ingrepp samt register över födslar och dödsfall.
Enligt federala riktlinjer rekommenderas att diagnostiska bilder, exempelvis röntgenfiler, sparas i fem år. Register över sjukdomar, läkare och operationer – som beskriver diagnoser, läkares specialiteter, arbetsuppgifter och behandlingsmetoder – bör arkiveras i tio år.
Vuxna patienters hälso- och sjukvårdsjournaler bör förvaras i tio år efter den senaste patientkontakten. För minderåriga rekommenderas att lagringstiden sträcker sig fram till myndighetsåldern plus gällande preskriptionstid. Handlingar rörande födslar, dödsfall och kirurgiska ingrepp bör sparas på obestämd tid.
Enligt federala föreskrifter har patienter rätt till full tillgång till sina egna kliniska journaler. För att andra yrkesverksamma eller myndigheter ska få ta del av informationen krävs ett uttryckligt utlämningsmedgivande från patienten. Även vårdpersonal som behandlar patienten måste följa detta förfarande och får inte dela medicinska journaler eller uppgifter utan tillstånd.
Enligt HIPAA är all medicinsk personal skyldig att följa skriftliga policyer och rutiner för att upprätthålla konfidentialiteten hos kliniska journaler. Att leva upp till efterlevnadskraven innebär bland annat att vårdpersonal regelbundet deltar i utbildningar, seminarier och utvärderingar, för att säkerställa att alla sekretessåtgärder tillämpas korrekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online