En pulsoximeter är en apparat som mäter syremättnadsnivån i blodet. Syremättnaden anger hur mycket syre de röda blodkropparna transporterar, bundet till hemoglobinmolekyler. Pulsoximetrar är enkla att använda, men flera faktorer kan påverka noggrannheten i mätresultaten. Här går vi igenom de viktigaste.
Kolmonoxid kan negativt påverka en pulsoximeters avläsning. När kolmonoxidmolekyler binder till hemoglobin (så kallat karboxihemoglobin) tränger de ut syremolekylerna. Det innebär att det inte finns tillräckligt med syre som kan binda till hemoglobinet och transporteras med de röda blodkropparna.
En pulsoximeter kan inte skilja mellan karboxihemoglobin och normalt syresatt hemoglobin. En kombination av 15 procent karboxihemoglobin och 80 procent vanligt syresatt hemoglobin skulle exempelvis ge ett mätvärde på 95 procent – vilket kan se helt normalt ut trots farlig förgiftning.
Av denna anledning bör en pulsoximeter inte användas på personer som har inhalerat rök, misstänks ha kolmonoxidförgiftning eller är storrökare.
En pulsoximeter detekterar puls och syresättningsstatus från det pulserande artära blodflödet. Om blodet inte når vävnaderna ordentligt kan oximetern inte ge korrekta värden. Detta kan inträffa vid tillstånd med nedsatt perfusion, till exempel:
Vid dessa tillstånd kan syremättnaden fortfarande vara tillräcklig, men hemoglobinets förmåga att bära syre kan vara försämrad. Därför kan oximetern ha svårt att upptäcka de typiska artära pulsationerna som behövs för en tillförlitlig mätning.
Omgivande ljus kan också leda till felaktiga avläsningar hos en pulsoximeter. När rummet är starkt upplyst av ljuskällor – som lysrör, glödlampor, kvartshalogen och infrarött ljus – kan det teoretiskt sett störa oximetrarnas ljusvågor.
Enligt tidskriften RC Journal innebär detta dock inte att ljuskällorna nödvändigtvis stör mätvärdena, även om de avger våglängder inom samma område som en pulsoximeter använder. I en studie publicerad i RC Journal tydde data faktiskt på att "omgivande ljus i klinisk miljö saknar kliniskt relevant effekt på pulsoximeters avläsningar".
Pulsoximetrar fungerar genom att sända ut ljusvågor och upptäcka pulsationerna i det artära blodflödet. Om något blockerar eller förvränger detta ljus – inklusive nagellack och konstnägar – får oximetern svårare att registrera pulsationerna i blodflödet, vilket kan ge felaktiga resultat.
Även om forskningen inte entydigt visar hur stor effekten är, är det alltid klokt att ta bort nagellack och konstnägar innan mätning för att få så tillförlitliga värden som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online